DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Ny dold skatt: Nu tvingas företagare betala för polisens misslyckande
Ett nytt förslag flyttar över kostnaden för att göra bostadsområden säkra till företagen. ”Direkt förkastligt”, säger Martin Fors, fastighetschef på Einar Mattsson, till TN. Experter varnar för en trend där staten via dolda skatter dumpar över ansvar och kostnader för grundläggande samhällsuppgifter på privata företag.
I betänkandet "Avgift för områdessamverkan" som presenterats för regeringen framgår att kommuner ska få besluta om en obligatorisk avgift för fastighetsägare när det gäller trygghetsskapande åtgärder i ett område. Dessutom ska en majoritet av fastighetsägarna få rätt att driva igenom avgiften, vilket innebär att den då blir tvingande för alla.
– Man har tänkt helt fel i den här utredningen. Förslaget är direkt förkastligt. Det är ett politiskt slag i luften för att visa handlingskraft. Det går inte att skapa en obligatorisk samverkan för effekten kan bli den rakt motsatta, säger Martin Fors, fastighetschef på Einar Mattsson Fastighet.
Fastighetsägare riktar skarp kritik mot ett nytt förslag om obligatoriska avgifter för trygghetsarbete.
Förslaget innebär att fastighetsägare kan tvingas betala kommunernas arbete med ökad trygghet.
Branschen varnar för att detta leder till att offentliga uppgifter vältras över på privata företag.
Svenskt Näringsliv menar att avgiften i praktiken är en ny skatt och dubbelbeskattning.
Risk finns för att konkurrensen snedvrids och investeringar hämmas i utsatta områden.
Organisationen varnar för att andra företagare snart kan drabbas av liknande pålagor.
Einar Mattsson är ett 90-årigt familjeföretag som förvaltar 100 fastigheter med 6 000 lägenheter runt om i Storstockholm och en del av bostadsbeståndet ligger i ekonomiskt svaga områden. Martin Fors uppger att företaget sedan många år bedriver ett omfattande trygghetsarbete i sitt bestånd – på frivillig grund.
– Vi samarbetar med olika lokala fastighetsägarföreningar, hyresgäster, polis, handlare, olika föreningar och centrumägare för att skapa en trygg boendemiljö och allt sker på frivillig basis. Att tvinga fram samverkan genom ett obligatorium är en dålig idé. Det finns de som är ointresserade eller oförmögna att engagera sig och risken är att tempot då bestäms av de som tvingats att samverka och det kommer att sinka arbetet för alla. Våra erfarenheter från många framgångsrika samarbeten är att frivilligheten är grunden för ett äkta engagemang, säger han.
Martin Fors påminner också om principen att Sverige har föreningsfrihet. Den rätten rimmar dåligt med att tvingas till att göra insatser som samhället normalt ska stå för.
– Till exempel skulle enskilda bostadsrättsföreningar kunna tvingas in i ett samarbete med här förslaget. Det är ju staten via polisen eller kommunerna som har ansvaret för tryggheten i samhället. Om något händer måste ju rätt instans utföra sin uppgift på ett rättssäkert sätt och här avhänder sig det allmänna sitt ansvar. Det känns jättekonstigt, säger Martin Fors.
Kostnaderna dumpas över på privata företag
Fastighetsägare är också kritiska mot att kostnaderna för samverkan dumpas över på privata företag. Martin Fors konstaterar att det kan bli väldigt dyrt att som fastighetsägare tvingas in i 15 lokala platssamverkan.
– Vi ser det här som en ny skatt och eftersom vi redan betalar skatt via skattsedeln blir detta en form av dubbelbeskattning som drabbar enskilda företag, säger han.
Svenskt Näringsliv är i sitt remissvar starkt kritiskt mot tanken att fastighetsägare kan tvingas in i en förening och betala för någonting som egentligen är det offentligas uppgift.
– Det är åtgärder som traditionellt är statens eller kommunens ansvar och som vi betalar skatt för att det ska fungera. Detta är ett grundläggande skifte i ansvarsfördelningen där det offentliga kliver undan och ger notan till näringslivet, säger Lena Linusdotter Nitz, ansvarig för brotts- och trygghetspolicy hos Svenskt Näringsliv, till TN.
”En form av dubbelbeskattning som drabbar enskilda företag.”
Svenskt Näringsliv påtalar också att den avgift som utredningen föreslår i själva verket är en form av en ny lokal skatt. Lena Linusdotter Nitz förklarar att även om utredningen kallar det för en avgift så saknas den tydliga kopplingen mellan betalning och en individuell motprestation som krävs för att något ska ses som en avgift i juridisk mening.
– Istället handlar det här om en kollektiv finansiering som kommer fler till del än den som betalar. Det är alltså en skatt och skatter bör beslutas av folkvalda politiker, gälla lika för alla och inte bara drabba vissa företagare, säger hon.
”Det offentliga borde uppmuntra etableringar i de här områdena och inte försvåra för dem.”
Effekten av det nya förslaget riskerar också att påverka marknaden på ett negativt sätt eftersom företag i redan utsatta områden tvingas till högre kostnader jämfört med företag i andra områden.
– Risken för snedvriden konkurrens är ju uppenbar. Det kan också hämma investeringar i ett område och öka risken för kartelliknande samarbeten för att klara kostnaderna. Det offentliga borde uppmuntra etableringar i de här områdena och inte försvåra för dem, säger Lena Linusdotter Nitz.
”Snart kan handlare, restaurangägare och andra företagare få betala för det som borde vara samhällets gemensamma ansvar.”
Svenskt Näringsliv oroar sig för att förslaget leder till en principiell kursändring där staten lägger över ansvar och kostnader för grundläggande samhällsuppgifter på enskilda privata aktörer.
– Frivilligheten är avgörande. Idag gäller det fastighetsägare men vilka står på tur? Det kan snart bli handlare, restaurangägare och andra företagare som får betala för det som borde vara samhällets gemensamma ansvar. Det är en farlig väg att gå, säger Lena Nilsdotter Nitz till TN.
