DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Experter: Skatterna regeringen måste sänka nu

Regeringen har chansen att minska det skadliga svenska skattetrycket i vårbudgeten, menar experter. ”Det finns ett ovanligt stort utrymme för reformer den här gången”, säger nationalekonomen Jacob Lundberg till TN.

På måndag presenterar regeringen sin vårbudget och experter TN pratat med menar att det finns goda möjligheter att justera lagar och regler för att gynna det svenska företagsklimatet.

– Regeringen har uppgett att det finns ett reformutrymme på 17 miljarder kronor och så mycket brukar det inte vara i vårbudgeten. Det finns ett ovanligt stort utrymme för reformer den här gången. Det återstår att se om det ekonomiska läget förändrats så mycket att det motiverar ett så stort reformutrymme, säger Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi vid IFN.

Johan Fall, avdelningschef för skatteavdelningen vid Svenskt Näringsliv, menar att den nuvarande regeringen presenterat få förslag på skatteområdet och behöver visa högre ambitioner.

– Det har hittills gjorts förhållandevis marginella justeringar i regelverket. Regeringen skulle behöva vara mer offensiv om den vill leva upp till Tidöavtalet där det pratas om att svenska bolagsskatter och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga för att främja företagandet, säger han.

Jobbskatteavdraget hamnar i fokus när experterna analyserar det svenska skattetrycket. Reformen infördes 2007 och avdraget förstärktes sedan i omgångar. Men 2016 infördes en ny regel som minskar jobbskatteavdraget vid högre inkomster. För 2024 börjar minskningen vid inkomster på cirka 65 000 kronor i månaden. Kritiken har varit hård mot avtrappningen från näringslivet och den nuvarande regeringen tog förra året fram ett förslag om att helt enkelt slopa avtrappningen men det kom inte med i höstbudgeten.

– Det är nu hög tid att i årets vårbudget annonsera att denna förbättring av skattereglerna blir av. Grundidén med jobbskatteavdraget är ju att stärka incitamenten till arbete, ju mer man jobbar desto mer avdrag ska man få. Men avtrappningen gjorde att det istället blev tvärtom, säger Johan Fall.

Beräkningar som Jacob Lundberg gjort visar att jobbskatteavdraget ger uppskattningsvis 150 000 fler jobb. Han menar också att avtrappningen av jobbskatteavdraget har tagit bort en del av de positiva effekterna med den slopade värnskatten 2020.

– Utfasningen av jobbskatteavdraget har på ett sätt blivit den nya värnskatten med skillnaden att den ligger på 3 istället för 5 procent. Utfasningen innebär ju i praktiken en extra höjning av marginalskatten för högre inkomster, säger han.

Regeringen valde till detta år att frysa den automatiska höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt. Nu borde regeringen signalera att den släpper stoppet och låter höjningen rulla på igen, menar experterna.

– Helst ser jag att regeringen kompenserar för stoppet och låter brytpunkten till nästa år öka mer än vad som står i lagen, säger Jacob Lundberg.

Johan Fall vill gärna se förbättrade regler på fler områden, exempelvis kring företrädaransvaret som vissa företagare upplever som rättsosäkert, regeringen borde också tydligt markera att den förpassar förmögenhetsregistret till papperskorgen och på momsområdet finns massor kvar att göra. Jacob Lundberg pekar särskilt ut möjligheten att ge föreningar, friskolor, privata vårdcentraler och organisationer frihet att hyra momsbelagda lokaler om de så vill.

– Det är en viktig reform för regeringen att införa en så kallad frivillig skattskyldighet som gör det lättare för momsfria hyresgäster att få tag på lokaler, det minskar regelkrånglet och ger extra skatteintäkter till staten som bonus, säger han.

Båda experterna understryker att Sverige fortfarande har bland de högsta kapitalskatterna i världen och att detta skadar svensk ekonomi.

– Det är välbelagt att sänkt bolagsskatt leder till ökade investeringar eftersom avkastningen efter skatt ökar och därmed incitamenten att investera, säger Jacob Lundberg.