KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Bondeprotester kan fälla klimatlag

Svenska klimataktivisten Greta Thunberg utanför EU-parlamentet inför en omröstning om EU:s naturrestaureringslag i somras. Nu riskerar hela lagen att falla. Arkivfoto. Bild: Jean-Francois Badias/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

EU var överens om skyddet av våtmarker och grönområden i sin omdiskuterade naturrestaureringslag. Men så kom bondeprotesterna – och nu riskerar hela lagen att falla.

Striden var het under större delen av 2023 när EU-parlamentet och EU:s medlemsländer på varsitt håll behandlade kommissionens lagförslag om att återställa natur och ekosystem. Till sist blev det ändå en uppgörelse sent i höstas.

Men när lagen nu formellt ska bekräftas i EU-parlamentet är allt osäkert igen.

Parlamentets största partigrupp, konservativa EPP, tänker rösta emot. De anser att åtgärderna är för långtgående och riskerar att skapa en framtida livsmedelskris när inte jordbruksmarken räcker till. Och de spelar gärna på pågående bondeprotester runt om i EU när de trycker på för att även mittenpartierna ska säga nej.

"Om den franske presidenten verkligen menar allvar med sin omtanke för bönderna bör han mana sina EU-parlamentsledamöter i (liberala) RE att göra detsamma", skriver Dirk Gotink, talesman för EPP-chefen Manfred Weber, på X.

Den gröna partigruppen pressar på från andra hållet. Visserligen har också de kritiserat lagen – men då för att de anser den vara alldeles för urvattnad.

Den avgörande omröstningen hålls vid lunchtid i Strasbourg.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

EU-kommissionen lade i juni 2022 fram sitt förslag till naturrestaureringslag i syfte att ordna en "fortsatt och hållbar återställning av en motståndskraftig natur med biologisk mångfald". Målet är åtgärder som totalt täcker minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta år 2030 och samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050.

Både bland EU:s medlemsländer och EU-parlamentet fanns stor oenighet om förslaget innan man till sist nådde en uppgörelse efter kompromissförhandlingar i höstas. I grunden handlar det om hur ängar och våtmarker kan återskapas, skogar blandas upp och grönområden skapas i städerna.

För att uppgörelsen ska träda i kraft måste den formellt godkännas under våren av både EU-parlamentet och EU:s ministerråd.