Historiskt höga skulder – vill se register
Ekonomi (TT)
Svenskarnas skulder hos inkassoföretag och Kronofogden är på historiskt höga nivåer.
Nu föreslås skuldregister och ett nytt räntetak i en utredning.
– Det är en ohållbar utveckling, säger civilminister Erik Slottner.
De senaste 15 åren har hushållens konsumtionskrediter mer än fördubblats.
Skulderna hos Kronofogden uppgår till 101 miljarder konor och hos inkassobolagen till 102 miljarder kronor. I en ny utredning som lämnades till civilminister Erik Slottner (KD) på måndagen slås det fast att det är historiskt höga nivåer.
– Det är en ohållbar utveckling och dessutom ser vi ingen nedåtgående trend, säger Erik Slottner.
Centralt skuldregister
Enligt utredaren Kathrin Flossing är det enkelt för den som vill att låna pengar. Kreditupplysningarna är i många fall dåliga eller obefintliga.
– Överskuldsättning slår hårt mot den enskilde. Det innebär en ökad självmordsrisk, skam och missbruk följer med, säger hon.
Hon föreslår nu en rad åtgärder för att komma till bukt med skuldsättningen, bland annat att ett centralt skuldregister.
I utredningen står att ett sådant innebär ett intrång i den personliga integriteten, men att det finns förutsättningar att begränsa integritetsskyddet i det här fallet.
Utredningen föreslår också ett räntetak på 20 procent till skillnad mot dagens 40 procent.
Enligt utredningen är det främst så kallade konsumentkreditinstitut som påverkas av ett sänkt räntetak. Hälften av lånen hos den här typen av företag har en ränta på över 40 procent. Totalt berör det 1,1 procent av konsumentkrediterna.
"Att låna kostar pengar"
– På totalen ger det en väldigt liten effekt, men det vi vill komma åt är den riskfyllda kreditgivningen. Lån från storbanker kommer inte att påverkas alls, knappast lån hos nischbanker heller, säger Kathrin Flossing.
Utredningen föreslår också att uppmaningen "att låna kostar pengar" ska förekomma vid all marknadsföring, samt skärpta krav på kreditupplysning.
Sveriges Konsumenters generalsekreterare Jan Bertoft, som själv satt med i utredningen, skriver i en kommentar att han hade velat se hårdare förslag kring reklam.
"Reklamen för krediter har enormt stor påverkan på enskilda. Och vi vet att överskuldsättning kan få sådana katastrofala följder för konsumenter, så vi hade önskat att utredaren skärpt kraven även här".
Johanna Ekström/TT