DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Professorer: Bra att skatten tas bort

Politik (TT)

Beskedet att skatten på plastpåsar ska slopas eller kraftigt sänkas välkomnas av Runar Brännlund, professor i miljöekonomi.

– Jag tycker inte att det är en bra skatt, säger han.

Och Lars Eriksson, professor i industridesign, kallar plastkasselagen "kontraproduktiv".

Runar Brännlund säger att det finns två grundläggande problem med skatten.

– Det ena är att det är väldigt oklart vad det är för miljöproblem man vill komma åt.

När skatten infördes talades det bland om att nedskräpning skulle minska.

– Det finns ju inga belägg att det är ett stort problem med nedskräpning till följd av användning av den här typen av plastpåsar, säger Runar Brännlund, som är professor emeritus i nationalekonomi med inriktning på miljöekonomi.

Rullpåsar ofta fossila

Det andra problemet han ser är att det bara är en viss typ av bärkassar av plast som beskattas.

– Alla övriga plastpåsar är ju obeskattade, till exempel avfallspåsarna man köper på rulle.

Den största delen av de beskattade plastpåsarna är tillverkade i Sverige av förnybart material, säger Runar Brännlund.

– En relativt stor andel av rullpåsarna importeras ju och är i många fall gjorda av fossilt material.

Tänkte inte efter

Runar Brännlund anser också att det var fel att skatten lanserades som en miljöskatt.

– Det är inte bra om man vill ha en trovärdig miljöpolitik att införa styrmedel, så kallade miljöskatter eller miljöregleringar, som egentligen inte är kopplade till miljön. Då finns en risk att om man vill verkligen vill använda ett bra miljöstyrmedel så tror inte folk på det utan ser det som ytterligare en pålaga, säger han.

Även Lars Eriksson, professor i industridesign på Tekniska Högskolan i Jönköping, tycker att det var obetänkt av politikerna att införa skatten:

– Hela idén att lägga skatt på plastpåsar visade sig vara ganska kontraproduktiv.

Köp och släng

– Om man vill vidta en åtgärd för miljön bör man ju ha fakta i målet. så att det verkligen blir en påverkan.

Lars Eriksson arbetar med produktutveckling, design och hur hållbara material används.

– Det absolut bästa alternativet ur ett miljöperspektiv är att kanske använda plastpåsen två gånger när man handlar och sedan som soppåse. Dessutom kan man tillverka plastpåsar på ett väldigt miljövänligt sätt.

Han pekar i stället på de stora problemen med plast i haven i Sydostasien och att det är där resurserna bör läggas för att uppnå effektivast miljö- och klimatpåverkan.

Fredrik Gunér/TT

Lars Pedersen/TT