KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Bara en av tio vill avveckla kärnkraften

Ekonomi (TT)

Svenskarna har blivit betydligt mer välvilligt inställda till kärnkraft, visar en återkommande opinionsundersökning.

– Och de som vill stänga ner helt är nere på under tio procent, säger Mattias Lantz, forskare och ansvarig för undersökningen.

Analysgruppen, som ägs av Energiföretagen och därmed indirekt av kärnkraftsindustrin, har under en lång rad år låtit Novus ställa frågor till cirka tusen svenskar om hur de ser på kärnkraft. Och trenden är tydlig, med en närmast dramatisk förändring i opinionen det senaste året, enligt Mattias Lantz, forskare vid Uppsala universitet och ordförande för Analysgruppen.

Nu svarar nästan sex av tio (59 procent) tillfrågade att de kan tänka sig att "fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer". I slutet av 2017 var den siffran strax under 30 procent, och för ett år sedan cirka 45 procent. Störst är förändringen bland kvinnor, som fortfarande är mest tveksamma till kärnkraft, men nu i betydligt mindre utsträckning.

– Elkrisen dominerar över allt annat, säger Mattias Lantz.

Trots problemen

Även motståndarna, de som vill avveckla helt via politiska beslut, har minskat drastiskt. Nu svarar färre än en av tio (8 procent) att de vill avveckla, vilket är en halvering på fem år.

Bland regeringspartierna och Sverigedemokraterna har kärnkraften målats upp som elfrågans främsta lösning, och har också blivit något av en vattendelare i den politiska debatten.

– Men det kräver långsiktiga lösningar. Det är ingen som tror att vi bygger kärnkraft på nolltid. Och med tanke på de problem vi haft med flera reaktorer så är det anmärkningsvärt att stödet fortsätter att öka. Men det finns insikt här, att vi har ett problem som behöver lösas, men sen finns det en övertro på att bara kärnkraft skulle lösa allt, säger Lantz.

Säkerhet i skymundan

Under senaste året i allmänhet och i valrörelsen i synnerhet har svenskarna bombarderats med utspel i energifrågorna, något som styr i opinionen. Frågan är om svenska folket är rätt informerad i ganska krångliga frågor, eller om för- och motståndare till kärnkraft slirar lite väl mycket på sanningen ibland?

– Åt båda håll skulle jag säga, säger Mattias Lantz.

Mer kärnkraft i södra Sverige skulle nog ha pressat priserna nedåt, det syns ju när vissa reaktorer haft problem här under höst och vinter, men kanske inte så mycket som det ibland påstås, även de högre priserna på kontinenten påverkar, resonerar Mattias Lantz.

Kärnkraftens farlighet diskuteras inte särskilt mycket i energidebatten, det handlar mest om priset, även om kriget i Ukraina och stridigheterna runt kärnkraftverk tidvis har sänt vågor av oro. Åtta av tio svarar nu att de överlag anser att de svenska reaktorerna är säkra, en andel som trendmässigt stigit i takt med att tilltron till kraftslaget också har ökat.

En olycka skulle snabbt kunna få opinionsläget att förändras.

– Men jag uppfattar att människor gör en slags rationell avvägning mellan risker och nyttor, säger Lantz.

Olle Lindström/TT