BOMARKNADEN
Boverket: Risk för tvärt inbromsad bomarknad
Bostad (TT)
Försämrade förutsättningar för bostadsmarknaden spås halvera antalet påbörjade bostäder under 2023 jämfört med 2021.
En konsekvens är fortsatta svårigheter för människor att flytta och etablera sig i framför allt storstadsregionerna, enligt Boverkets analytiker.
En allt svagare köpkraft hos hushållen, som dessutom har allt lägre förväntningar om den egna ekonomin. Lägg dessutom till stigande räntor, energikostnader och byggkostnader. Allt detta bidrar nu till en snabb och kraftig inbromsning av bostadsbyggandet, enligt Boverkets prognos.
2021 var det 71 500 bostäder med startbesked, men 2023 spås det i stället handla om 33 000.
– När man tittar på byggindustrin i stort är konjunkturbedömningen fortfarande god. Men det här kan innebära att verksamheter när det gäller bostadsutveckling minskar. Utvecklingen kan få strukturella effekter. Både till följd av den konjunkturella delen, att vi har en inbromsning, men också att de högre kostnadsnivåerna gör att det långsiktigt blir svårt att till exempel få ihop en hyreskalkyl, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket, till TT.
– Varsel har vi redan sett en del men det är svårt att säga hur långtgående konsekvenserna kommer att bli. Det kan göra att verksamheter dras ned och blir svåra att återskapa.
Betydande minskning
Bedömningen är att privata bolag kommer att ha en defensiv inställning till nyproduktion. Det allmännyttiga byggandet kan utvecklas starkare, men står för en liten andel av det planerade byggandet.
Enligt Boverket behöver det tillkomma över 60 000 bostäder per år fram till 2030.
Antalet färdigställda bostäder väntas hålla en hög takt även under nästa år. Den huvudsakliga inbromsningen sker från 2024 och framåt.
– Vi kommer absolut att få se en ganska betydande minskning i färdigställandet 2024. Det kommer att vara svårt att hålla samma produktionstakt som tidigare med de högre ränte-, bygg- och energikostnaderna, under ett antal år i alla fall, säger Hans-Åke Palmgren.
TT: Vad blir konsekvenserna?
– På sikt kan det innebära att vi inte tar igen de underskott som har uppstått. Vi kanske inte ens bygger i takt med befolkningsutvecklingen. Vi har ett uppdämt underskott sedan 2006. Långsiktigt kan det här vara ett problem.
Svårt ta sig in
En accelererande bostadsbrist kan göra det ännu svårare för människor att flytta för jobb och studier.
– Det kan vara fortsatt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden i storstadsregionerna. Det blir i alla fall inte lättare, säger Hans-Åke Palmgren.
Boverket betonar samtidigt att osäkerhetsintervallet kring prognosen är stor. Förändringen som skett är snabb och svår att överblicka – och skapar därför mycket osäkerhet hos hushåll såväl som byggbolag och investerare, förklarar Hans-Åke Palmgren.
– Vad som händer är beroende av om vi får en mer stabil och överblickbar situation för räntor, priser och värderingar. Då tänker vi oss att byggandet ändå kan vända uppåt ganska snart. Men just nu präglas läget av den kraftiga inbromsningen, höga kostnader och generellt en osäkerhet över utvecklingen.
Joakim Magnå/TT
