DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Nytt stort bakslag för livsmedelsbutikerna

Ekonomi (TT)

Livsmedelsbutikernas omsättning föll hårt i september, ned med 7,4 procent mot samma månad i fjol om man rensar bort den skenande inflationen.

Utvecklingen kan ses som ett tecken på att kedjorna har börjat få svårt att höja priserna lika mycket som kostnaderna ökar.

Utrymmet för prishöjningar på livsmedel är begränsat, även om vi alltid kommer att behöva äta, enligt Daniel Schmidt, som följer branschen som aktieanalytiker på Danske Bank.

Han pekar bland annat på pressade marginaler för Ica tidigare i år som ett tecken på att de inte lyckas lika bra som exempelvis Axfood att hantera kostnadschocken.

– Jag tror det blir svårare att föra ut kostnaderna på kund ju mer inflation vi får, säger han.

Gräns för prishöjningar

Joakim Wirén, detaljhandelsanalytiker på konsultbolaget HUI, är inne på samma spår:

– Det finns en gräns för hur mycket man kan höja priserna, absolut. Sedan var den gränsen går, det är svårt att säga, säger han.

Gränsen avgörs bland annat av konkurrenternas agerande och om det finns produkter eller butiker som kan erbjuda billigare alternativ när priserna höjs, enligt Wirén.

Trenden nedåt för volymerna i dagligvaruhandeln har pågått hela året, med undantag för en svag uppgång på grund av påskeffekter i april. Men nedgången i september sticker ut som betydligt högre än tidigare.

– Antingen har folk köpt billigare varor eller så har man köpt mindre varor. Det kan ju vara både och, säger Karin Brynell, vd på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.

Från oxfilé till köttfärs

Hon vänder sig mot tolkningen att hela nedgången kan förklaras av minskade försäljningsvolymer i butikerna.

– Det kan ju också vara så att konsumenter går från att köpa oxfilé till köttfärs, säger hon.

Schmidt på Danske Bank håller med:

– Vi snålar lite. Vi tar det viktigaste, men hoppar kanske över det som var lite extra förut, säger han.

– Butikerna kan tjäna in detta genom att sälja mer egna varumärken, med högre marginaler. Fast jag tror nettot börjar bli negativt, säger han.

För butikskedjorna tror han det blir tuffa tider framöver och att de kan få problem att kompensera sig när kostnaderna fortsätter uppåt. Det handlar inte bara om livsmedelspriserna – som globalt har pressats nedåt sedan i mars. Det är även högre räntor, elpriser som väntas lyfta i vinter, ovanligt höga drivmedelspriser och indexreglerade lokalhyror som justeras upp vid årsskiftet för många butiker.

– Den här nedgången var den största vi sett på väldigt länge, om man pratar i volym, konstaterar Joakim Wirén om nedgången för dagligvaruhandeln i september.

Pendeln kan svänga snart

Men det är inte bara vad man köper eller eventuellt inte köper som avgör utvecklingen, enligt Wirén. Var man köper det och var man äter är också avgörande.

– Det var väldigt kraftiga nedgångar i restaurangbranschen under pandemin. Den har nu återhämtat sig under första halvan av 2022, säger han.

Restaurangluncherna tränger undan hemlagade luncher, som sköt i höjden i pandemin när många kontorsanställda jobbade hemifrån.

Wirén tror dock att pendeln snart kan svänga, när hemlagade lunchlådor på jobbet i allt högre utsträckning ersätter restaurangluncher.

En annan tänkbar förklaring till nedgången är enligt Wirén att hushållen helt enkelt väljer billigare alternativ bland butikshyllorna. Det antyds bland annat i rapporter om minskad efterfrågan på ekologiska produkter och uppgifter från butikskedjorna att fler verkar välja deras så kallade egna varumärken (EMV) i stället för traditionella "märkesprodukter".

– När priserna ökar tror jag snarare att man försöker handla billigare än mindre, säger Wirén.

Joakim Goksör/TT