DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Regeringen väntas sänka bnp-prognosen rejält

Finansminister Mikael Damberg (S) väntas sänka BNP-prognosen. Arkivbild Bild: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi (TT)

En rejäl sänkning av regeringens BNP-prognos väntas i dag, när finansminister Mikael Damberg (S) redogör för det ekonomiska läget och förutsättningarna för nästa års budget på Harpsund.

Och regeringen väntas ta i lite mer i sina satsningar än vad reformutrymmet medger, enligt Konjunkturinstitutets prognoschef.

I juni räknade regeringen med en BNP-tillväxt på 1,1 procent nästa år, vilket kan jämföras med förra veckans färska siffra från Konjunkturinstitutet (KI) på 0,5 procent.

KI räknade baserat på sina färska BNP-siffror fram ett reformutrymme på 120 miljarder kronor för nästa mandatperiod, budgetåren 2023-2026.

Behövs 150 miljarder

Reformutrymmet är de pengar som finns tillgängliga för satsningar efter uppnått överskottsmål. Det skapas av budgetförstärkningen när de offentliga intäkterna växer i takt med att ekonomin samtidigt som utgifterna är oförändrade.

Enligt KI:s scenario antas regeringen dock ta i lite mer än så. För att bibehålla personaltätheten i välfärdstjänsterna beräknas det behövas en höjning av ofinansierade utgifter på 50 miljarder kronor 2023 eller 150 miljarder kronor för hela mandatperioden.

Det är lite mer än budgetutrymmet. Men det finns inget som säger att nästa regering kommer att prioritera precis så. Det här är ett antagande, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI, till TT.

KI utgår från att det strukturella sparandet i år landar på 1 procent av BNP, vilket ligger tydligt över överskottsmålet. Men om regeringen skulle lägga sig något lägre innebär det inte att de inte uppnår överskottsmålet.

Sedan 2019 ska den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, i genomsnitt ska uppgå till en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel.

TT: Hur ser ni på risken att de spräcker budgetramarna för att det är valår?

– Vi tänker oss att de håller sig inom budgetramarna. Skulle de lägga sig på 50 miljarder nästa år är det en något expansiv budget, men vi ser inga risker med det som helhet, säger Hedén Westerdahl.

"En politisk avvägning"

Regeringen lanserade tidigare i veckan ett nytt förslag om att ta 60 miljarder av de avgifter som betalats in till Svenska kraftnät – så kallade flaskhalsintäkter – för att skapa ett högkostnadsskydd för elpriser. Detta påverkar inte reformutrymmet. Det skapar dock enligt många kritiker risker när det gäller prismekanismerna på den svenska elmarknaden. Det kan även göra det svårare att nå klimatmål.

– Det här är ju en politisk avvägning, i vilken mån man ska gå åt det ena eller det andra hållet, säger Hedén Westerdahl.

Joakim Goksör/TT