DEN AKUTA ELKRISEN

Företagen som kan slås ut av elkrisen – ”Ingen vågar satsa”

Dag Richardsson på Linde Metallteknik kämpar för att inte behöva säga upp medarbetare. Mats Rodenstam på Mr Gourmet har inte råd att anställa de medarbetare han behöver. Bild: Robert Sandell/Mostphotos, Pressbild

Maskiner stängs av, investeringar ställs in och rekryteringar läggs på is. Elkrisen bromsar allt, vittnar företagare om till TN. ”Vi famlar i blindo och det är en fruktansvärd känsla”, säger Dag Richardsson på Linde Metallteknik.

Nu börjar det klarna vilka branscher som drabbats hårdast av de stigande elkostnaderna – kostnader som måste tas ut på kunderna. Svenskt Näringsliv gjorde innan sommaren en undersökning av hur de allt högre priserna påverkar olika branscher och i den absoluta toppen finns hotell och restaurang samt tillverkningsindustrin där drygt varannan företagare, 52 – 56 procent, kan peka på negativa konsekvenser av elkrisen.

Sedan dess har det knappast blivit bättre, menar Mats Rodenstam som driver cateringföretaget Mr Gourmet i Ystad. I hans kök finns inga anställda.

– Det började när det äntligen ljusnade efter pandemin. Då var det stört omöjligt att få tag i personal, säger han.

”Sparar in på allt jag kan”

Sedan kom de ökande elpriserna som slog mot budgeten och de tänkta arbetskraftskostnaderna. Plötsligt var problemet dubbelt, den personal som inte fanns att få tag i skulle, om den hade funnits, knappt ha gått att avlöna. Alltså är Mats Rodenstam ensam i köket där det tidigare har funnits fyra-fem personer på årsbasis. Några rekryteringar är det inte tal om i närtid.

– Jag sparar in på allt jag kan, stänger frysar och undviker att använda en del maskiner, men att laga mat kräver energi. Samtidigt är jag ju entreprenör, van att satsa och hoppa på olika projekt. Det blir det inget av i dagsläget, osäkerheten är för stor och det är samma sak i hela branschen. Ingen vågar satsa.

De rusande energipriserna slår direkt mot företagens produktionskostnader men varierar stort beroende på i vilket elområde som företaget hör hemma i. De kraftiga skillnaderna mellan elområderna påverkar konkurrensen mellan företag i norra och södra Sverige.

"Det tar aldrig slut.”

Hittills har de allt högre priserna på el inneburit svindlande 146 miljarder i ökade kostnader för företagen i hela landet. Det är kostnader som måste påverka priserna ut till kund. Om det är möjligt, vill säga.

– Höja priserna till kund är till slut det enda vi kan göra. Men de sitter ju i samma situation som vi gör så det blir ju en nedåtgående spiral utan stopp, säger Dag Richardsson, som driver Linde Metallteknik i Helsingborg.

Mats Rodenstam håller med.

– Ja, de har ju ökande kostnader även de, så det blir ju en dominoeffekt. Det tar aldrig slut, säger han.

Linde Metallteknik sparar på det som det går att spara på. Men osäkerheten är stor.

– På ett år har vi gått från en månadskostnad på 39 000 kronor till 155 000 kronor. Och allt pekar ju på att de blir ännu högre resten av året, säger Dag Richardsson.

Elkostnad ökat med en miljon

Metallbranschen är en energikrävande verksamhet. Att spara på el hjälper mest på marginalen. De investeringar i modernare teknik som är planerade – och som bland annat skulle hjälpa till att sänka energikostnaderna måste nu skjutas på framtiden.

– Vi omsätter 40 miljoner kronor och har en vinstmarginal på cirka fem procent vilket ger ett överskott på två miljoner att använda till att utveckla företaget. I den senaste prognosen som vi har gjort är våra energikostnader i år en miljon högre än förra året. Alltså är mer än hälften av överskottet borta.

– Det är helt galet! På sikt kommer det här naturligtvis inte att fungera.

Famlar i blindo

På Linde Metallteknik har krisen och kravet på kostnadsminskningar ännu inte gått ut över medarbetarna.

– Vi är ett klassiskt industriföretag med 40 anställda som besitter en enorm kompetens. Det är ju i grund och botten deras kunnande som är produkten som vi säljer till kunderna. Då blir det omöjligt att säga upp några medarbetare utan att det allvarligt påverkar våra möjligheter att överleva. Nej, vi tänker inte skicka hem någon i första taget, säger Dag Richardsson.

Samtidigt finns ett långsiktigt behov av fler medarbetare. De vakanser som finns, ett par tjänster, klaras idag med att Dag Richardsson själv tar över en del arbetsuppgifter samtidigt som en medarbetare, som egentligen skulle ha gått i pension, stannar kvar på övertid.

– Det är en ”silvertejp-lösning” men fungerar bara en kort tid. Naturligtvis vill vi hellre skola in nya medarbetare men det vågar vi inte i nuläget. Osäkerheten gör att vi famlar i blindo och det är en fruktansvärd känsla när vi är tvingade att fatta konkreta beslut för framtiden.

Vad för typ av insatser och beslut skulle hjälpa dig att komma ur den situationen?

– Kortsiktigt måste de rusande elpriserna stoppas och det omedelbart. Någon form av stöd till elområde 3 och 4 känns helt nödvändigt. På längre sikt har väl historien nu visat att det är dags att skrota systemet med elprisområden, säger Dag Richardsson.

– Det som gör mig mest upprörd är att vi i Sverige har lagt ner fungerande kärnkraft, innan det fanns fungerande energikällor som kunde ersätta den. Företagen behöver långsiktighet och en stabil planerbar energiförsörjning. Att riva någonting går hur snabbt som helst men det tar lång tid att bygga upp det igen.