SVENSKA FORSKNINGEN
Chocksiffran: Därför flyr doktorander Sverige – ”Enormt slöseri”
40 procent av doktoranderna lämnar Sverige bara några år efter examen, visar en ny undersökning. Häpnadsväckande siffror, varnar experter. ”Det har helt klart blivit svårare och krångligare”, säger doktoranden Ariadna Soro Álvarez till TN.
Det pågår en revolution inom AI och kvanttekniken där USA och Kina tagit täten i utvecklingen men Sverige är fortfarande ett av de världsledande länderna när det gäller innovation. Forskarutbildningen är en viktig del för att försörja den svenska kompetenskedjan. Därför har Svenskt Näringsliv tagit fram en ny rapport som kartlägger karriärvägar och geografisk rörlighet inom fyra teknikområden av strategisk betydelse för Sverige: artificiell intelligens (AI), halvledarteknik, kvantteknik och nanoteknik.
Sverige utbildar många utländska doktorander inom AI, kvantteknik, halvledare och nanoteknik, men en stor del lämnar landet kort efter disputation.
Endast 30 procent av doktoranderna är svenska och 40 procent av de disputerade har lämnat Sverige inom tre år, vilket beskrivs som en ”brain drain”.
Experter pekar på svårare migrationsregler, krav på tillsvidareanställning och långa handläggningstider som centrala skäl till att internationella talanger inte stannar.
Doktorander vittnar om hög stress inför disputation, kombinerad med pressen att samtidigt säkra jobb för uppehållstillstånd, och efterlyser en bryggperiod efter examen.
Internationella forskare ser Sverige som attraktivt men upplever språkbarriärer, brist på svenskkurser och få praktikmöjligheter inom industrin som hinder för att etablera sig.
Svenskt Näringsliv varnar för att Sveriges konkurrenskraft hotas och efterlyser fler svenska doktorander, bättre villkor för internationella forskare och forskningsmiljöer närmare näringslivets behov.
Undersökningen visar att Sverige lockar internationella talanger men klarar inte att behålla toppkrafterna:
- De svenska doktoranderna försvinner. I dag kommer 70 procent av de disputerade doktoranderna från andra länder än Sverige och inom AI är andelen 80 procent.
- 40 procent av de disputerade har lämnat Sverige inom tre år efter avslutad examen.
- Andelen disputerade som går till näringslivet ökar, vilket indikerar större möjligheter inom näringslivet och mer begränsade karriärvägar inom akademin. Trenden är starkast bland disputerade verksamma i Sverige.
– Vi har följt några hundra doktorander på individnivå inom de fyra områdena och det är häpnadsväckande siffror som kommer fram. Det är uppenbart att Sverige har en brain drain när vi tappar de här viktiga individerna för att kunna hänga med i den tekniska utvecklingen. Det är ett systemfel som måste åtgärdas, säger Emil Görnerup, ansvarig för forskningspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv, till TN.
”Det är ett enormt slöseri och ett klart misslyckande.”
Rapporten slår fast att risken är att Sverige blir mer sårbart vid nästa våg av teknikutveckling och följden blir att vi halkar efter stormakterna ännu mer.
– Vi lägger en massa skattepengar på forskarutbildning för att kompetensförsörja vårt eget näringsliv och sedan försvinner talangerna utomlands. Det är ett enormt slöseri och ett klart misslyckande, säger Emil Görnerup.
Det finns flera förklaringar till att så många doktorander lämnar Sverige. Bland annat handlar det om problem med uppehållstillstånd, långa handläggningstider och högre krav på arbete efter disputation. Sara Mangsbo, professor vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet, bekräftar den bilden för TN.
– Jag har märkt att doktoranderna känner stress över de svenska migrationsreglerna när de inte har ett arbete att gå till efter de har disputerat. Doktoranderna är heltidsstudenter på fyra år heltid vilket innebär både att de bedriver egen forskning och läser kurser på avancerad nivå. Det är höga krav och ett snabbt tempo att doktorera vid universitetet, säger hon.
Sara Mangsbo understryker att särskilt det sista halvåret när doktoranderna ska försvara sin avhandling är enormt utmanande i sig. Till detta läggs kravet på att de ska hitta en längre anställning för att kunna få uppehållstillstånd efter disputation.
– All energi bör läggas på avhandlingen den sista tiden, annars prioriterar man fel. Att i det läget behöva säkerställa nästa steg i karriären är onödigt stressande. Jag tror att vi skulle kunna behålla fler doktorander om det införs en bryggtid mellan disputation och arbete, säger hon.
”De här personerna blir ju fantastiska individer i arbetslivet och det är något vi borde vårda.”
Institutionen för farmaci håller just nu på att rekrytera två doktorander inom ramen för ett EU-finansierat nätverk och har redan fått in över 180 ansökningar, varav majoriteten är kvalificerade.
– Internationella studenter ser Sverige som ett föregångsland för att det här finns en stor kompetens, en hög innovationsnivå och ett bra utbildningsväsende. Det är väldigt roligt att det finns ett så oerhört intresse för vår forskning och utbildning men det är samtidigt synd att vi inte kan ta tillvara den kompetens som vi lyckas utbilda. De här personerna blir ju fantastiska individer i arbetslivet och det är något vi borde vårda, säger Sara Mangsbo.
”Lagändringen ökade osäkerheten för internationella studenter och det påverkar också viljan att stanna i Sverige.”
En av de internationella talangerna som valt att stanna i Sverige är Ariadna Soro Álvarez från Spanien som började sina studier här för sju år sedan. Hon tog sin masterexamen vid KTH och i somras disputerade hon inom kvantteknik vid Chalmers. Hon är nu 30 år och jobbar på Nordita, Nordiska institutet för teoretisk fysik, och har en svensk sambo som också är doktorand inom kvantteknik.
– Vi vill leva och arbeta i Sverige och det känns väldigt positivt för jag blev genast förälskad i landet när jag kom hit. Det är lättare för mig som EU-medborgare att få stanna här jämfört med mina kollegor som kommer från länder utanför Europa. De behöver ständigt ansöka om uppehållstillstånd och medan de väntar får de inte resa till andra länder för att exempelvis delta vid konferenser eller för att besöka sina familjer, säger Ariadna Soro Álvarez till TN.
”Kändes av direkt”
Under sin första tid i Sverige upplevde Ariadna att det var relativt enkelt för utländska studenter att komma hit och stanna i landet efter disputation. Men 2021 infördes hårdare regler i utlänningslagen, bland annat blev tidsbegränsade uppehållstillstånd normen och för att få permanent uppehållstillstånd infördes krav på egen försörjning genom en tillsvidareanställning eller en längre tidsbegränsad anställning.
– Det blev en stor förändring som kändes av direkt. Många jobb inom akademien är tidsbegränsade och det är inte enkelt att hitta ett jobb direkt efter studierna. Det har helt klart blivit svårare och krångligare att få permanent uppehållstillstånd. Lagändringen ökade osäkerheten för internationella studenter och det påverkar också viljan att stanna i Sverige, säger Ariadna.
Hon lyfter fram några faktorer som skulle kunna underlätta för internationella talanger. Huvudspråket för doktoranderna är engelska men Ariadna önskar att fler lärosäten erbjuder kurser i svenska under studietiden.
– Det finns faktiskt en språkbarriär i Sverige och långt ifrån alla universitet erbjuder svenskkurser idag. Den som vill lära sig svenska måste göra det utanför den ordinarie studietiden för egna pengar. Det är också väldigt svårt att hitta svenskkurser på en högre vetenskaplig nivå. Det svenska språket är viktigare än man kan tro om man vill jobba inom industrin eller starta ett eget företag och locka svenska investerare.
Kräver mer från politiken
Ariadna vill också att doktorander erbjuds praktikplatser inom industrin.
– I några lärosäten i Finland är det till exempel obligatoriskt med praktik för doktorander. Praktik är viktigt för det hjälper när man behöver lära sig svenska, få inblick i den svenska arbetskulturen och lära sig hur det fungerar socialt i Sverige, säger Ariadna Soro Álvarez.
Emil Görnerup uppger att det görs stora tekniksatsningar i den senaste forskningspropositionen men det måste till mer. Andelen svenska doktorander måste öka, situationen för internationella forskare behöver stärkas genom tydligare incitament för att stanna och arbeta i Sverige efter disputation och dessutom behöver Sverige främja forskningsmiljöer uppbyggda efter näringslivet önskemål och behov.
– I förlängningen hotas den svenska konkurrenskraften. Vi vill förstås bedriva den bästa forskningen men vi vill också säkerställa kompetensförsörjningen till svenska företag. Nu kompetensförsörjer vi istället företag i andra länder inom kritiskt viktiga teknologier. Politiken har en viktig roll för att vända utvecklingen och det stora målet måste vara att bygga konkurrenskraft för Sverige, säger Emil Görnerup till TN.
