FRAMTIDENS PENSIONER

Nya siffror: Äldre svenskar jobbar längre, tjänar mer och mår bättre

Rekordmånga äldre väljer att stanna kvar i arbetslivet, visar nya siffror från Alecta. Både inkomsterna och arbetsviljan ökar kraftigt. ”Till och med bland de i 80-årsåldern”, säger analytikern Lars Callert.

År 2023 hade 446 000 svenskar i åldern 66 år eller äldre en arbetsinkomst år 2023, enligt Alectas senaste studie. Det är den högsta noteringen sedan tjänstepensionsföretaget startade sina mätningar för knappt tio år sedan.

Sedan dess har antalet jobbonärer, äldre som fortsätter att arbeta samtidigt som de tar ut pension, ökar stadigt. Med år 2020 som enda undantag.

Mätningarna för inkomståret 2020 visade för första gången på en nedgång, på grund av pandemin, konstaterade, Lars Callert, analytiker på Alecta, under en presentation av rapporten

– Många äldre fick veta att de tillhörde en riskgrupp och att de måste gå hem. Då trodde vi inte att de skulle komma tillbaka, men när vi nu tittar på 2023 ser vi faktiskt en rejäl ökning, sa han.

”De senaste tolv åren har nyblivna pensionärer 67 åringars inkomster faktiskt ökat med hela 70 000 kronor om året.”

Under en presentation av rapporten konstaterades att pensioneringsprocessen har förändrats på grund av ändrade regler, höjda åldersgränser, och inte minst på pandemin.

I dag pekar kurvorna åter uppåt, och inte bara i de åldrar som påverkas av regeländringar och höjda åldersgränser utan i alla åldersgrupper.

– Till och med bland de i 80-årsåldern är det många fler än tidigare som hade en arbetsinkomst 2023. Det är väldigt spännande, sa Lars Callert.

En tydlig förändring är att allt fler väljer att vänta helt med att ta ut pension. Sedan 2019 har antalet 67-åringar som endast har arbetsinkomst, utan något pensionstillskott alls, tredubblats.

Alectas studier visar också att äldres inkomster över tid har blivit högre. Efter skatt hade en svensk medelinkomsttagare vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år.

– De senaste tolv åren har nyblivna pensionärer 67 åringars inkomster faktiskt ökat med hela 70 000 kronor om året. Det är en ganska rejäl köpkrafts förbättring, sa Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Flera förklaringar

En förklaring är att tjänstepensionen har utvecklats starkt de senaste 15 åren. En annan är att skatterna har sänkts. Men inte minst beror det på är fler arbetar längre och mer, konstaterade Staffan Ström.

För alla med medelinkomst som är födda 1945 kom 67 procent av årskullens totala inkomster från arbete vid 60-års ålder. Bland de födda 1963 var siffran 90 procent. Det är med andra ord fler som jobbar åren före pension.

Även om majoriteten av jobbonärerna befinner sig i spannet 66–70 år växer fenomenet i de allra äldsta grupperna. Tre av tio 70-åringar har fortfarande arbetsinkomst, liksom två av tio 75-åringar. Bland 80-åringar arbetar en av åtta – och till och med vid 85 års ålder har sju procent arbetsinkomst.

Bra för hälsan att jobba

Ekonomi är en drivkraft, men när Alecta för en tid sedan intervjuade ett hundratal jobbonärer var det bara två av tio som sa att ekonomi var den främsta drivkraften.

Åtta av tio sa att extrainkomsten naturligtvis är bra, men att de främsta drivkrafterna var den sociala samvaron, och att vara med och bidra. Många sa också att de trodde att det var bra för hälsan att fortsätta jobba.

Statistiken visar att det är fler män än kvinnor som fortsätter arbeta efter 66. Bland alla svenskar som är 66 år eller äldre arbetar 26 procent av männen i någon utsträckning, medan motsvarande andel för kvinnor är 18 procent.

Skillnaden har funnits länge, men gapet minskar långsamt i takt med att kvinnors inkomster och arbetslivslängd stiger.

Att fler jobbar längre innebär att gränsen mellan arbetsliv och pension blir alltmer flytande. Begreppet jobbonär beskriver just den fas där många väljer att kombinera mindre arbetsmängd med delpension – eller att fortsätta arbeta heltid men avstå från att ta ut pension.

Att färre tar ut pension tidigt beror delvis på reformer som gjort det svårare eller mindre lönsamt att göra det före 65 år. Samtidigt har förändrade attityder, förbättrad hälsa och högre livslängd gjort att fler känner att de både kan och vill arbeta längre.

”En dold resurs.”

Alectas rapport lyfter att pensionerna stärks när fler skjuter upp uttaget och fortsätter arbeta, men också att arbetsgivare kan få tillgång till värdefull kompetens i ett läge där bristyrken är många.

Många äldre jobbar deltid, kanske en eller två dagar i veckan, eller går in och jobbar under hektiska perioder av året. Täcker upp för sina tidigare kollegor under jul- och sommarsemestrar, till exempel.

– Här finns det en slags buffert i arbetskraften. En dold resurs som skulle kunna användas ännu mer, som gynnar både arbetsgivaren, jobbonärerna och de yngre som jobbar.

Fler vill och kan jobba

Trots att den kraftiga ökningen av arbetande äldre anser Lars Callert att de borde vara ännu fler.

– Inte för att jag tycker att fler måste arbeta, men jag tror att fler både vill och kan. Jag skulle gärna se ett mer varierat utbud av arbete för de som är äldre, så att fler kan jobba.

Skattemässigt är förutsättningarna goda både för arbetsgivare och för den anställde, konstaterade Lars Callert.

– Även med en liten arbetsinsats så kan man få mycket kvar att leva på. Det handlar om skatter på neråt bara åtta procent på löner upp till 30 000 i månaden och mer än så faktiskt.