FRAMTIDENS PENSIONER
Höjd pensionsålder ger fler äldre i arbete – ”Vilken välståndsökning”
Höjd pensionsålder stärker både pensionerna och välfärdens finanser. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten. Men det är viktigt att rikta incitamenten för att jobba mer till rätt grupper, menar forskaren John Hassler.
År 2023 höjdes åldersgränsen för det grundskydd som riktar sig till äldre, från 65 till 66 år, för att fler skulle arbeta längre. Och enligt en ny rapport från Pensionsmyndigheten, ”Fler äldre i arbete? Hur höjda åldersgränser i pensionssystemet påverkar sysselsättning och arbetskraftsutbud bland äldre”, har lagändringen gett effekt på arbetsmarknaden.
Den höjda åldersgränsen har ökat sysselsättningen med 1,1 procentenhet, vilket motsvarar 1 200 personer, samtidigt som arbetskraftsutbudet har ökat med 3,5 procent, vilket motsvarar 3 800 fler personer som är kvar i eller tillgängliga för arbete.
”Det säger också sig självt – om vi inte ska urholka pensionerna behöver pensionsåldern anpassas.”
Bakgrunden till att åldersgränsen höjdes är att vi lever längre och att pensionsåldern därför behöver följa med.
På 70-talet levde en kvinna i snitt tio år som pensionär. Idag är den siffran 20 år, det vill säga dubbelt så länge, konstaterade Pensionsmyndighetens generaldirektör Anna Pettersson Westerberg vid en presentation av rapporten.
– Vilken välståndsökning! Men det säger också sig självt – om vi inte ska urholka pensionerna behöver pensionsåldern anpassas, sa hon.
Incitamenten starkare för vissa
Ett längre arbetsliv ger fördelar på många plan, menar hon. För den enskilde innebär varje år som pensionen skjuts upp att pensionsinkomsten stiger med runt sju procent.
– Men höjd pensionsålder höjer även välståndet för alla eftersom det ökar arbetsutbudet och höjer bnp. Det innebär förstås bättre möjligheter för staten att finansiera välfärden framåt, säger Anna Pettersson Westerberg.
Analysen visar dock på tydliga skillnader mellan olika samhällsgrupper. De som påverkas mest av reformen är låg- och medelinkomsttagare, utrikes födda och personer med enbart förgymnasial utbildning.
Förklaringen är att de oftare får ersättningar från grundskyddet eller andra socialförsäkringar innan de når den nya åldersgränsen, vilket gör att incitamenten att fortsätta arbeta blir starkare i dessa grupper.
Fler 65+ i jobb
I början av 1960-talet var sysselsättningsgraden hos personer i åldern 65–69 år hög men därefter sjönk den stadigt under 20 år för att sedan ligga ganska stilla fram till början av 2000-talet när det nya pensionssystemet var igång. Sedan dess har sysselsättningen ökat stadigt från 14 procent till 34 procent.
Enligt Pensionsmyndigheten spelar de höjda pensionsåldrarna stor roll, men också att livsinkomstprincipen i det nya pensionssystemet innebär att lönearbete efter 65 års ålder ger pensionsrätter, vilket det inte gjorde i det gamla ATP-systemet.
En av Pensionsmyndighetens slutsatser i rapporten är att om ambitionen är att alla grupper inom den äldre arbetskraften ska arbeta längre så bör beslutsfattare se över alternativa reformer.
Det behövs också en uppföljning av vad individer ersätter grundskyddet med när åldersgränsen höjs, exempelvis ersättning från andra socialförsäkringar vid arbetslöshet eller sjukfrånvaro.
Detta för att ”säkerställa att ansträngningarna för ett förlängt arbetsliv inte leder till att individer enbart flyttar runt mellan olika försörjningssystem”.
Ökad spridning bekymrar
John Hassler, professor i nationalekonomi, som deltog i seminariet, höll med om att fler behöver jobba längre. Samtidigt påpekade han att den ökande spridningen mellan olika individers optimala tidpunkt att pensionera sig, kan få samhällsekonomisk påverkan.
– Om spridningen fortsätter att öka blir det ett bekymmer. Det blir svårare att hantera och konstruera ett pensionssystem som både ger rätt incitament och rätt försäkring för de som drabbas av olika saker som gör att de bör gå i pension.
Högre löner ger generellt en inkomsteffekt som gör att den som blir rikare har råd att ta ut mer ledighet, men också en substitutionseffekt som gör att det lönar sig mer att jobba när lönen stiger.
Enligt traditionell nationalekonomi balanserar de oftast ut varandra men senare forskning visar att inkomsteffekten ändå dominerar. Stadig tillväxt och högre inkomster har gjort att fler vill vara pensionärer en större del av livet, konstaterade John Hassler.
Därför kanske en proportionell ökning av pensioneringsåldern inte är riktigt rätt, menar han.
– Det gäller att vi försöker rikta in förändringar i incitamenten mot de grupper där det verkligen är viktigt samhällsekonomiskt att man jobbar mer. Jag är inte helt övertygad om att vi alltid lyckas med det.