FRAMTIDENS PENSIONER

Därför får barnen betala för din höjda pension – ”Djupt orättvist”

Den senaste tiden har flera förslag lagts fram för att höja inkomsterna för dagens pensionärer. Däremot talas det tyst om att det är dina barn och barnbarn som får stå för notan, förklarar experten Mikael Nyman. ”Helt missriktat”, säger han till TN.

Mikael Nyman driver nyhetsbrevet Pensionsnyheterna och har bevakat pensioner i över 25 år.

En viktig fråga som han anser får alldeles för lite uppmärksamhet är vilka konsekvenser det får på sikt att höja inkomsterna för dagens pensionärer. Flera förändringar har redan skett under de senaste åren, och ytterligare förändringar utreds nu.

”Som ett kedjebrev som passas vidare till kommande generationer.”

Han menar att risken är stor för att det annars blir yngre generationer som får betala notan.

− Allmän pension är som ett kedjebrev som passas vidare till kommande generationer.

Dagens pensionärer tillhör en generation som har varit med om en fantastisk ekonomisk resa. De köpte sina bostäder när priserna var låga och de fick dra av merparten av sina bolåneräntor. De senaste 15–20 årens låga ränteläge har dessutom varit mycket gynnsamt för dem som fortfarande har kvar lån på sina bostäder. Obligationsportföljer och tjänstepensioner har ökat kraftigt.

Till detta kommer rekordstora reallöneökningar fram tills för ett par år sedan.

– Det är så mycket som de som går i pension nu har tjänat på. Att skicka pengarna till den generation som har fått surfa på den här vågen de senaste åren är helt missriktat. De unga ska verkligen inte behöva betala mer när de har köpt föräldragenerationens dyra villor och belånat sig upp till skorstenen, säger Mikael Nyman.

”Om avgiften ska höjas måste det finnas ett skäl till det.”

En del av notan till yngre generationer blir verklighet om de förslag som regeringen nu utreder för att höja den allmänna inkomstgrundade pensionen går igenom.

Den ena utredningen ska undersöka konsekvenserna av att höja pensionsavgiften som arbetsgivarna betalar via arbetsgivaravgiften, från 17,21 till 18,50 procent.

– Om avgiften ska höjas måste det finnas ett skäl till det. Någonstans får man ställa sig frågan hur mycket vi ska ha i pension. Jag menar att både räntor och pensioner är på en naturlig och rimlig nivå nu.

”Man måste ställa sig frågan om pensionärerna verkligen har så lite pengar.”

Mikael Nyman, som själv är 66 år, ifrågasätter varför hans barn ska betala 18,50 procent av lönen för sina pensionsrätter när han har betalat 17,21 procent för sina. Flyttas dessutom kostnaden till arbetsgivaren så gröper det ur löneutrymmet för de som är unga.

– Det är djupt orättvist. Särskilt med tanke på att de inte har varit med på hela ränteresan, och att de inte sitter på obelånade bostäder, som sina föräldrar. Man måste ställa sig frågan om pensionärerna verkligen har så lite pengar att vi under våra arbetsliv måste tvångsspara ännu mer till pension.

Behövs mer pengar till försvaret

Den andra utredningen ska se över införandet av en så kallad gas, som ska dela ut mer i pension när överskotten i pensionssystemet når en viss nivå. Idag finns en broms som sänker pensionerna om överskottet blir för litet, eller åtminstone stoppar indexeringen.

– Även om det idag finns ett överskott på omkring 300 miljarder kronor så tycker jag att vi ska vänta med att införa en gas. Vi är i en speciell situation nu, där det behövs mer pengar till försvaret bland annat. Det behöver vi tänka på när vi diskuterar pensionssystemet.

Det är stora frågor som framför allt rör generationsperspektiven, konstaterar han.

– Kostnaderna för pensionerna kommer att öka, vilket talar för att de här pengarna behövs framåt. Om det finns överskott kan man ju tänka sig att politiker destinerar dem till de med störst behov, och att pengarna inte bara läggs ut – ”varsågoda här får ni ännu mer”.

”Unga behöver ju köpa hus och skaffa barn och göra allt annat viktigt snarare än att skicka vidare mer pengar.”

Ytterligare en faktor som drabbar personer i yrkeslivet är att arbetsgivarna betalar in mer till sina anställdas tjänstepension. ITP-avtalets ursprungliga avsättning på 4,5 procent som länge var norm har nu höjts till sex procent i många andra avtal, till exempel för statligt anställda och anställda i kommuner och regioner. Med andra ord går en större del av lönen till tjänstepension.

– Facken driver frågan hårt vilket gör att vi får en situation där ännu mer pengar sätts av för att användas senare, i stället för att användas nu. Unga människor behöver ju köpa hus och skaffa barn och göra allt annat viktigt snarare än att skicka vidare mer pengar till pension till den äldre generationen, säger Mikael Nyman.

Demografiska utmaningar

Även demografiska förändringar får stor betydelse under kommande decennier. Vi lever allt längre samtidigt som det föds färre barn än någonsin, invandringen minskar och integrationen går trögt – allt med minskade skatteintäkter och pensionsinbetalningar som följd.

Det innebär att de som är i yrkeslivet måste jobba ihop ännu mer pengar till det ökande antalet pensionärer framöver.

Och hur det blir när de själva går i pension är högst osäkert. Det avgörande blir vilken situation du föds in i, konstaterar Mikael Nyman.

– Är arbetsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen bra kan pensionen bli väldigt bra. Men har man otur och aktiemarknaden rasar eller räntorna förändras negativt strax innan pensionen börjar betalas ut får det återverkningar över hela pensionstiden.

”Majoriteten av den nuvarande generationen pensionärer är det inte synd om.”

Tjänstepensionsföretaget Alecta kom nyligen med en undersökning av pensionärers totala ekonomi som slog hål på myten om ”fattigpensionären”. Studien visade att en typisk 67-åring har 90 procent av den inkomst som han eller hon hade som 60-åring sett till vad som faktiskt landar i plånboken.

Mikael Nyman instämmer i att det är få pensionärer idag som har det dåligt ställt ekonomiskt.

– Majoriteten av den nuvarande generationen pensionärer är det inte synd om. Och de som har problem med sin ekonomi har fått höjda garantipensioner som dessutom prisindexerats.

Personer med låga pensioner är till exempel de som inte har bott så länge i Sverige, eller så har de jobbat lite eller inte alls i livet.

– Den allmänna pensionen är inte utlovad längre, som i många andra länder. Den som har jobbat för lite, placerat för dåligt, jobbat för kort tid eller jobbat utomlands i länder utan pension, får en lägre pension. Och då fyller staten på med garantipension, bostadstillägg och annat behovsprövat, säger Mikael Nyman.

Respektavståndet har minskat

De senaste åren har ett inkomstpensionstillägg har införts och garantipensionen har höjts två gånger förutom uppräkningar enligt prisindex. Följden har blivit att respektavståndet har minskat så mycket att det i stort sett har raderats.

– Det nya pensionssystemet skulle göra att människor insåg att om de inte jobbar tillräckligt mycket och länge så blir pensionen lägre. Men det märks knappt idag. Trots att riktåldern höjts är snittåldern för att gå i pension fortfarande 65 år. Det har vi inte råd med när vi lever så mycket längre.