FRAMTIDENS PENSIONER

Höjd pensionsavgift sätter systemet ur spel – "Fel väg att gå"

Jessica Permatz och Ingvar Backle Bild: Mostphotos, Stefan Tell

Pensionsgruppen vill se över metoder för att höja den inkomstgrundade pensionen. Det gillas av många – såklart. Men det är inte så enkelt, menar experter. De är oroliga för att beslut som är populära idag får negativa konsekvenser för samhället längre fram.

Nyligen initierade Pensionsgruppen två nya utredningar om hur den allmänna inkomstgrundade pensionen ska kunna höjas, som en möjlig väg att göra något åt att respektavståndet har minskat betydligt på senare år. Det vill säga skillnaden i pensionskuvertet mellan att ha arbetat ett helt yrkesliv med låg inkomst jämfört med att inte ha arbetat alls.

Den ena utredningen utgår från ett beslut från 2017. Pensionsgruppen, som då bestod av representanter för S, M, L, C, KD och MP, kom överens om att det skulle göras en översyn av avgiftsnivån i det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet.

”Eftersom en sådan höjning skulle slå direkt mot arbetskraftskostnaderna är det en dålig idé.”

Röster har länge hörts från fackförbund, pensionärsorganisationer och de rödgröna partierna om att höja pensionsavgiften i den allmänna pensionen från 17,21 till 18,5 procent, och att det ska betalas genom arbetsgivarnas avgifter.

Men Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv, är kritisk till att höja kostnaderna för företagen. Arbetsgivarna betalar redan in 10,21 procent av arbetsgivaravgiften till pension för de anställda, och via kollektivavtalen ytterligare till tjänstepension.

– Eftersom en sådan höjning skulle slå direkt mot arbetskraftskostnaderna är det en dålig idé. Ju dyrare det är att ha folk anställda, desto lägre blir sysselsättningsgraden. Det är något vi vet säkert, säger han.

Nya premisser

Jessica Permatz, expert på pensioner och försäkringar på Svenskt Näringsliv, menar samtidigt att utredningen enligt direktiven inte ska utreda en höjning av pensionsavgiften, utan enbart se över om avgiften är på rätt nivå – enligt överenskommelsen från 2017.

– Det är först om utredningen kommer fram till att avgiften inte är på rätt nivå som det är dags för nästa steg, säger Jessica Permatz.

”Direktiven till utredningen berör inte grundskyddet alls – det är beklagligt.”

För att överhuvudtaget kunna ta ställning till om avgiftsnivån är ”rätt” måste dagens flora av skattefinansierade pensionsrelaterade förmåner också utredas, påpekar hon.

– Direktiven till utredningen berör inte grundskyddet alls – det är beklagligt. Det går varken att bygga analyser av respektavståndet eller avgiftsnivån i det inkomstgrundade systemet utan att också se över hela grundskyddet där det har skett stora förändringar. Det ser inte alls ut som det gjorde 2017.

Det visas tydligt i att det är betydligt fler äldre som numera får hela eller delar av sin pension via grundskyddet vilket innebär att det idag är färre äldre som har en pension helt och hållet baserad på hur mycket de har jobbat.

År 2017 fick 34 procent, en av tre, pensionärer någon form av skattefinansierat pensionsbidrag.

Från och med årsskiftet är det nästan tre av fyra, 73 procent, som får det. Det handlar om garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. Men det beror inte på att de allmänna inkomsterna i landet har sjunkit dramatiskt.

”Att ”lappa och laga” är fel väg att gå.”

Det är de senaste årens höjningar av garantipensionen och bostadstillägget, tillsammans med införandet av inkomstpensionstillägget och de senaste årens höga inflation, som har minskat respektavståndet betydligt och satt livsinkomstprincipen ur spel.

– Det går inte att blunda för de avsteg som har gjorts från grundbultarna i pensionssystemet och titta isolerat på avgiftsnivån för den inkomstgrundade pensionen. Att kompensera för tidigare felbeslut med åtgärder som handlar om att ”lappa och laga” är fel väg att gå, säger Jessica Permatz.

Gas kräver eftertanke

Den andra utredningen som har initierats ska undersöka införandet av en så kallad gas som höjer den allmänna pensionen om det finns ett visst överskott i systemet.

Normalt räknas pensionerna upp i takt med inkomstutvecklingen i samhället. Men när skulderna i pensionssystemet överstiger tillgångarna finns en så kallad broms som ska slå till, som innebär att uppräkningen av pensionerna minskar eller utgår helt.

För att kunna ta ställning för eller emot en gas behöver grundläggande frågor om dess konstruktion och pensionsansvar mellan generationer besvaras, förklarar Ingvar Backle.

I dagsläget tar Svenskt Näringsliv inte ställning för eller emot en gas, förklarar Ingvar Backle. Det beror helt på hur den konstrueras.

– Vid ett första påseende låter det rimligt att om det finns en broms så bör det också finnas en gas. Men förutsättningarna för den gasen är en väldigt delikat fråga. Börjar man tömma systemet när det ser bra ut och solen skiner ska man också komma ihåg att krockkudden är mindre den dagen det ser mörkare ut, säger han.

”Vem vågar sänka pensioner?”

Ingvar Backle frågar sig vilka debatter som kan uppstå i en situation med sänkta pensioner, och vem som ska våga fatta beslutet att sänka dem. Äldre är en grupp som utgör en allt större andel av väljarkåren, men att ställa ut löften som yngre generationer ska infria i framtiden innebär alltid risker, konstaterar han och jämför det med att handla på kredit.

– Det kan verka bra ända tills räkningen trillar in en månad senare. I pensionssystemet är det längre ställtider innan notan kommer. Vem ska då betala? Det är problematiskt om vi delar ut överskottspengar till dagens pensionärer så att bromsen slår till för framtidens pensionärer.

Enligt Ingvar Backle finns det risker med politiska beslut som fokuserar på ”här och nu”, och han är orolig för att det kan komma förslag som innehåller förenklingar och som inte hedrar pensionskontraktet mellan generationerna.

– När det gäller pensionerna är det viktigt att ha hårdkodade regler och en automatik. Det allmänna pensionssystemet ligger vid sidan av statsbudgeten just för att inte vara beroende av växlingar i politiska beslut, säger han.

Komplext pensionssystem

Svenskt Näringsliv pekar ut ett antal parametrar utöver de som står i uppdraget som gasutredningen bör analysera. Hur generationskontraktet ska värnas är en av dem men det finns fler, enligt Jessica Permatz.

Vad som är en ansvarsfull nivå för när överskottsutdelning skulle bli aktuellt är en central fråga som behöver analyseras ur olika perspektiv. Även behovet av dämpningsregler behöver analyseras, påpekar hon.

– Pensionsgruppen och utredningen måste också förutsättningslöst analysera om en gas bara ska bero på det så kallade balanstalet, eller om fonderingsgraden också ska vara på en viss nivå för att utdelning av överskott ska bli aktuellt.

Det är viktigt att utredningen noga överväger olika perspektiv på dessa frågor och gör en bedömning av om överskottsutdelning i sig är lämpligt, menar hon.

”Pensionssystemet har blivit helt obegripligt.”

Hård kritik har riktats mot att pensionssystemet efter de senaste årens förändringar i grundskyddet har blivit för komplext och för svårt att förstå och förutse, till och med för pensionsexperter.

Pensionsmyndigheten har efterfrågat en samlad statlig utredning av hela grundskyddet och pekat på behovet av att bestämma dess mål och syfte. Det efterfrågar även Svenskt Näringsliv.

– Pensionssystemet har blivit helt obegripligt. De ”raka rör” som skulle gälla när det togs fram på 1990-talet är borta för länge sen. En utredning behöver se över helheten och föreslå ett nytt grundskydd som är enhetligt, förutsebart, ändamålsenligt och kostnadsmässigt försvarbart, säger Ingvar Backle.