FRAMTIDENS PENSIONER

Larmet: Fler än hälften jobbar inte ihop till sin pension

"Varför har vi ett stort inkomstgrundat system, som räknar varje intjänad krona för individen, när det inte är det som avgör vad pensionen blir ens för en majoritet av pensionärer?” undrar Ole Settergren. Bild: Mostphotos, Daniel Roos

Nästa år kommer fler än hälften av landets pensionärer att få olika typer av bidrag. Kopplingen mellan arbete och pension är på väg att överges, varnar Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten. ”Allt det här pekar i fel riktning för pensionssystemet”, säger han till TN.

Sveriges pensionssystem, som sedan starten har hyllats av många länder för sin robusthet, håller på att vittra sönder. Det kan tydligt kopplas till politiska beslut som tagits de senaste två åren, enligt Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

– Inkomstpensionstillägget är i konflikt med både grundskyddets och det inkomstgrundade systemet vilket gör att logiken skaver.

En del handlar om garantipensionen. 2020 höjdes den realt för första gången i pensionssystemets historia, med 200 kronor per månad före skatt. Därefter höjdes den av riksdagen igen i augusti år med 1 000 kronor före skatt. Den andra delen handlar om införandet av det så kallade inkomstpensionstillägget som infördes hösten 2021.

”Grundbudskapet, att den allmänna pensionen är så stor som du har betalat in avgifter för, är inte längre sant.”

I samband med årets höjning av garantipensionen ökande antalet garantipensionärer med 52 procent, från 665 000 personer till drygt en miljon. Det innebär att en av två pensionärer i dagsläget inte har pensionssystemets grundläggande koppling mellan arbete och pension – de får garantipension från staten.

– Varför har vi ett stort inkomstgrundat system, som räknar varje intjänad krona för individen, när det inte är det som avgör vad pensionen blir ens för en majoritet av pensionärer? Grundbudskapet, att den allmänna pensionen är så stor som du har betalat in avgifter för, är inte längre sant, säger Ole Settergren.

Ännu fler garantipensionärer nästa år

Och eftersom garantipensionen indexeras efter konsumentprisindex medan inkomstpensionen utgår ifrån hur reallönerna utvecklas, gör årets höga inflation att ytterligare 122 000 garantipensionärer tillkommer vid årsskiftet. Det innebär att fler än varannan pensionär äldre än 65 år får garantipension nästa år. Om vi räknar in dem som har inkomstpensionstillägget ökar andelen pensionärer med skattefinansierad pension ytterligare.

Respektavståndet, skillnaden i pension mellan den som har jobbat hela livet och den som inte har jobbat alls, är en av systemets grundbultar. Den andra är livsinkomstprincipen, det vill säga att det är ett rakt förhållande mellan inkomst och pension.

”Vi har ett system där det är grundskyddet som bestämmer vad pensionen landar på för majoriteten.”

De har varit heliga grundprinciper sedan pensionssystem grundades i mitten av 1990-talet men efter höjningarna av garantipensionen och införandet av inkomstpensionstillägget har kopplingarna blivit allt svagare. När garantipensionen höjs kommer den närmare, eller till och med förbi, den genomsnittliga inkomstpensionen.

– De här besluten, tillsammans med den ekonomiska utvecklingen, gör att det är så många som omfattas av grundskyddet att vi har ett system där det är grundskyddet som bestämmer vad pensionen landar på för majoriteten, säger Ole Settergren.

Men det är inte nödvändigtvis nivån på grundskyddet som är problemet, poängterar han. Det går att, som många gör, hävda att det är nivån på den allmänna inkomstgrundade pensionen som är för låg och att det bör åtgärdas genom att höja pensionsavgiften. Ett annat sätt att öka respektavståndet givet den högre nivån på garantipensionen är att höja 65-årsgränsen. Det sker nu vid årsskiftet och därefter redan 2026 med ytterligare ett år.

”Systemet svajar betänkligt”

Det huvudsakliga problemet är att höjningarna av garantipensionen infördes utan en ordentlig analys av behovet och effekterna av dem, och av hur den långsiktiga relationen mellan grundskyddet och det inkomstgrundade systemet ska se ut. Avsaknaden av en sådan gör att systemet svajar betänkligt, påpekar Ole Settergren.

– Det kan finnas goda skäl för att det inte är lämpligt eller inte är möjligt för politiken att acceptera skillnaderna i den allmänna pensionen som följer av att ha ett inkomstgrundat system. I så fall är det bättre att ha ett enkelt och begripligt grundskydd utan inslag av inkomstgrundad pension.

”Logiken och rationaliteten i systemet har redan fått sig ordentliga törnar.”

Eftersom grundskyddet, inklusive inkomstpensionstillägget, nu omfattar så många blir det missvisande att informera om kopplingen till livsinkomsten när så många har kompletterande förmåner från staten som ”kompenserar” för en normal eller lägre livsinkomst.

”Underbetyg åt den politiska processen”

Även beslutet om inkomstpensionstillägget anser han borde ha föregåtts av en större diskussion.

– Att det inte sker inför ett sådant viktigt beslut är beklagligt. Och att inte politiken tillstår att beslutet innebär att man överger de principer som fram till dess har ansetts vara viktiga, tycker jag är ett underbetyg åt den politiska processen.

Var går gränsen för när det pensionssystem vi har inte fungerar längre?

– Rent tekniskt finns det ingen gräns, men logiken och rationaliteten i systemet har redan fått sig ordentliga törnar och främsta orsaken till det är inkomstpensionstillägget som varken samspelar med grundskyddets principer eller med det inkomstgrundade systemets principer.

”Situationen är väsentligt annorlunda och sämre än vad den har varit.”

Ole Settergren anser att inkomstpensionstillägget kan liknas vid en ett slags amnestilagstiftning i förhållande till livsinkomstprincipen, där utfallet ändras i efterhand i stället för att lagstiftningen ändras.

– Om lagstiftaren inte accepterar utfallet av lagstiftningen så är det lagen som ska ändras – inte utfallet, säger han.

Ingen respons på varningar

Pensionsmyndigheten har vid ett flertal tillfällen, i remissvar bland annat, varnat för vad som kan hända om pensionsöverenskommelsens principer överges men utan någon reaktion från politikerna.

– Vi har inte fått någon respons hittills – det är en del av jobbet. Det är regeringen som bestämmer vad den vill göra med myndighetens uppfattningar – inte myndigheten.

”Allt det här pekar i fel riktning för pensionssystemet.”

Ole Settergren betonar att Pensionsmyndigheten uppfattar att det på kort tid har hänt radikala saker, som gör att situationen är väsentligt annorlunda och sämre än vad den har varit. Det har ackumulerat med besluten om garantipensionen och inkomsttillägget, och till det kommer den ekonomiska utvecklingen.

– Allt det här pekar i fel riktning för pensionssystemet. Därmed är det som vi konstaterar och beskriver mer angeläget för politiken att hantera än vad det var när vi skrev våra remissvar förra året och i våras.

"Politiker talar inte klarspråk”

När Ole Settergren får frågan om han känner sig bitter över att politiker verkar ägna sig mer åt populism än åt att lyssna på Pensionsmyndighetens propåer drar han lite på svaret.

– Jag är inte bitter men att politiker inte klarar av att tala klarspråk när de överger tidigare intagna ståndpunkter är beklagligt. Samtidigt är det ingen slump, för när så mycket har investerats i de övergivna uppfattningarna blir övergivandet kostsamt att tillstå.