RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Toppekonomer splittrade inför räntebeskedet – här är riskerna

”Riksbanken vill inte upprepa samma fel som efter pandemin”, säger toppekonomen Klas Eklund som tror på en räntehöjning på onsdag. Samtidigt varnar fack och arbetsgivare för hur en sådan skulle slå.

Toppekonomen Klas Eklund, chefsstrateg på Dahlgren Capital, sällar sig till de som bedömer att räntan höjs ett snäpp på onsdag. Han menar att många faktorer tyder på ökad inflationen det närmaste halvåret.

– Alla prognoser pekar på att inflationen i vinter går upp tydligt över Riksbankens mål 2 procent. Riksbanken vill inte upprepa samma fel som efter pandemin när inflationen drog iväg och den reagerade för sent, säger Klas Eklund till TN.

Fack och arbetsgivare varnar Riksbanken

Men både Svenskt Näringsliv och flera fackförbund varnar Riksbanken för att höja räntan på onsdag.

– Det är för tidigt att höja nu, menar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar i SvD, där han hänvisar till den underliggande inflationen, KPIF exklusive energi, som låg på 0,5 procent i september.

Han menar att återhämtningen fortfarande är skör och att hushållen i Sverige är mer känsliga för ränteförändringar än i andra länder.

– Bättre att Riksbanken väntar och ser, det vill säga inväntar mer information om hur inflationstrycket faktiskt utvecklar sig, säger han till tidningen.

LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö trycker på att Sverige har hög arbetslöshet, låg inflation och känsliga hushåll och att räntehöjningar i det här läget skulle slå hårt.

– Riksbanken ska bedriva en politik utifrån svensk ekonomi, säger han enligt SvD:s sammanställning.

Konkurrenskraften måste komma först

Det är den internationella konkurrenskraften och inte eventuella ökningar i inflationstakten som ska styra i avtalsrörelsen, menar Tobias Lundquist, tillförordnad chefsekonom på Unionen. Att kompensera stigande inflation med högre löneökningar är ett misstag som bara skulle sätta i gång en ond spiral som ytterligare driver på inflationen är både fack och arbetsgivare överens om. Sådana experiment har redan testats på 70- och 80-talet och slutade med att ekonomin tog stryk och att reallöneökningarna uteblev.

– Vi kommer varken kräva extra kompensation eller hålla igen på grund av eventuellt stigande inflation, kommenterar Tobias Lundquist i SvD.

Listar risker

Klas Eklund ser ändå flera faktorer som kan öka inflationen den närmaste tiden.

En orsak till att inflationen beräknas gå upp är att konjunkturläget förbättras vilket gör att ekonomins kapacitetsutnyttjande stiger.

– Det brukar trycka upp inflationen en bit. Det andra skälet till att inflationen går upp är att energipriserna stiger. Osäkerheten kring Hormuzsundet har gjort att oljepriserna ökat kraftigt, vilket ännu inte slagit igenom fullt ut på svenska priser men det kommer det att göra framöver. Dessutom brukar elpriserna tryckas upp ordentligt över vintern.

Den tredje faktorn som Klas Eklund anger är att de tillfälliga skattesänkningarna som har genomförts under valåret, bland annat på bensin och diesel, kommer att falla bort.

– Vad som händer med skatterna beror på hur nästa regering agerar men den kommer i alla fall knappast att genomföra ytterligare skattesänkningar. Det gör att den uppmätta inflationen automatiskt kommer att studsa upp efter att ha varit artificiellt nedtryckt under det gångna halvåret, säger han.

”Jag tror att Riksbanken den här gången tidigt vill markera vad som gäller.”

Det var enligt Klas Eklund inte enbart Riksbanken som reagerade för sent efter pandemin när inflationen började rusa 2022. Precis som amerikanska Federal Reserve och europeiska ECB väntade den svenska riksbanken alldeles för länge med att justera upp räntan.

– Centralbankernas inställning först var att inflationen var ”övergående, så vi behöver inte bry oss”. Men så visade det sig att det inte alls var övergående. Inflationen steg kraftigt och spred sig. Så småningom steg också inflationsförväntningarna, vilket gjorde det svårare att bryta trenden. Jag tror därför att Riksbanken har lärt sig att vi inte får låta inflationsförväntningarna sticka iväg. Det riskerar att föda högre lönekrav och högre priser. Därför tror jag att Riksbanken den här gången tidigt vill markera vad som gäller, säger Klas Eklund.

”Marknaden tror att Riksbanken kommer att höja räntan flera gånger till, kanske upp till 2,75 eller 3 procent.”

Han tror också att det kan bli ytterligare en höjning av styrräntan senare i vinter, dock oklart när det sker. Riksbankens nästa sammanträden hålls i december och februari.

– Därefter blir det svårare att sia. En del av inflationen nästa år avgörs av vad som händer med oljan och Hormuz. Om vi får en lösning på den krisen så att oljepriserna faller tillbaka skulle det minska trycket på svensk inflation.

Samtidigt påpekar Klas Eklund att Sverige faktiskt har låga räntor och att en höjning av räntan när inflationen stiger egentligen är en normalisering av ränteläget.

– En ränta på 2 procent är ju fortfarande väldigt lågt. Om inflationsmålet är 2 procent så betyder en styrränta på 2 procent en real nollränta. Marknaden tror att Riksbanken kommer att höja räntan flera gånger till, kanske upp till 2,75 eller 3 procent. Det skulle betyda en real ränta på en knapp procent. Historiskt har den långsiktiga jämviktsräntan ofta legat betydligt högre än så. Men även om det är svårt att veta vad som kommer att hända nästa år är det glasklart att styrräntan höjs nu i november, säger Klas Eklund till TN.