DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Skattejuristen: Därför skrämmer exitskatten företagare – så hårt kan den slå

En svensk exitskatt skapar redan nu oro bland företagare, enligt skattejuristen Pether Römbo. Inför regeringsförhandlingarna varnar han för stora konsekvenser för entreprenörer. ”Man kan tvingas betala skatt på ett värde som fortfarande är bundet i bolaget och som man ännu inte har fått några pengar för”, säger han till TN.

Inför valet har Vänsterpartiet och Miljöpartiet drivit på för en förmögenhetsskatt, kompletterad med en exitskatt. Socialdemokraterna har avvisat förmögenhetsskatten men inte stängt dörren till en exitskatt – alltså beskattning av orealiserade kapitalvinster för personer som flyttar utomlands.

Den frågan är inte ny. Socialdemokraterna utredde en exitskatt före regeringsskiftet 2022 men Tidöpartierna lade ned utredningen.

Nu kan exitskatten bli en fråga i eventuella förhandlingar om ett framtida rödgrönt regeringsunderlag, varnar Pether Römbo, skattejurist på BDO Private Client Services.

För den som äger ett företag och funderar på att bosätta sig utomlands innebär diskussionen en ny osäkerhetsfaktor.

Pether Römbo har märkt av att personer som planerar eller förbereder en utlandsbosättning är oroliga för vad en eventuell exitskatt skulle innebära.

Problemet är att det ännu inte finns något konkret förslag än.

– Det skapar en stor osäkerhet för personer och familjer som planerar att flytta utomlands. Det diskuteras en exitskatt, men det finns inget konkret förslag. De som planerar att flytta utomlands vet därför inte vilka eventuella skattekonsekvenser det kan få.

Skatten utlöses vid flytten

Sverige har inte tidigare haft en exitskatt för privatpersoner, av den typ som numera finns i bland annat Norge. I dag hanteras latenta kapitalvinster på ett annat sätt genom den så kallade tioårsregeln, berättar Pether Römbo.

Den innebär förenklat att Sverige under vissa förutsättningar behåller beskattningsrätten efter att en person har flyttat utomlands. Men beskattningen aktualiseras först när aktier säljs och en kapitalvinst faktiskt realiseras.

En exitskatt bygger på en annan avgörande princip där själva utlandsbosättningen utlöser skattskyldigheten – alltså som att aktier fiktivt hade sålts till marknadsvärdet när personen lämnade Sverige.

– Med dagens regler utlöses skattskyldigheten i samma takt som vinsterna uppstår. Med en exitskatt utlöses själva skattskyldigheten direkt vid utlandsbosättningen och är då inte kopplad till en verklig kapitalvinst som kanske uppstår många år senare.

Det kan få stor betydelse för entreprenörer som byggt upp stora värden i sina företag utan att ha realiserat dem.

Tre, fem eller tio år?

Exakt hur en svensk exitskatt skulle utformas är som sagt oklart. Men EU-rätten sätter faktiska gränser för hur en exitskatt kan konstrueras, konstaterar Pether Römbo.

EU-domstolens praxis innebär till exempel att det måste finnas någon form av möjlighet till anstånd med betalningen av skatten.

Men det lämnar i sin tur flera alternativ öppna.

Ska skatten betalas först den dag aktier/värdepapper faktiskt säljs? Eller ska anståndet löpa under en begränsad tid under exempelvis tio, fem eller tre år?

Skillnaden kan bli avgörande för en företagare vars förmögenhet huvudsakligen består av aktier i det egna bolaget.

– Om skatten ska betalas inom exempelvis tre år kan det bli ett stort problem för den som äger ett onoterat företag. Man kan tvingas betala skatt på ett värde som fortfarande är bundet i bolaget och som man ännu inte har fått några pengar för.

En annan fråga är vad som händer om aktierna faller i värde efter utflyttningen. Enligt Pether Römbo innebär EU-rätten att en sådan värdenedgång på något sätt måste beaktas. Annars kan en person beskattas utifrån ett högt värde vid flytten, trots att aktierna senare säljs för betydligt mindre.

Vad är familjeföretaget värt?

För ägare till onoterade företag tillkommer ytterligare problem kring värderingen.

För en börsnoterad aktie finns ett marknadspris. För ett familjeföretag, fåmansbolag eller startup kan det vara betydligt svårare att avgöra vad företaget faktiskt är värt den dag ägaren lämnar Sverige.

– Om du äger ett onoterat bolag, en startup eller ett familjebolag och flyttar så att skatten utlöses, då är frågan: vad är bolaget värt? För börsnoterade aktier är det ingen svårighet, men hur ska värdet bestämmas på ett onoterat bolag?

Problemet är inte nytt. 2017 tog Skatteverket fram ett konkret förslag till exitskatt som senare inte genomfördes.

Enligt Pether Römbo angavs då i princip att tillgångarna skulle tas upp till marknadsvärdet, utan detaljerade bestämmelser om hur värdet på ett onoterat företag skulle fastställas.

Förmögenhetsskatt mindre sannolik

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har samtidigt velat återinföra en förmögenhetsskatt. Pether Römbo bedömer dock att en exitskatt är mer sannolik i en eventuell förhandling mellan de röd-gröna partierna.

Skatterna fungerar dessutom på helt olika sätt. Exitskatten är i princip en engångsbeskattning som utlöses vid utflyttningen. En förmögenhetsskatt tas i stället ut återkommande på den beskattningsbara förmögenheten.

Det kan skapa betydande likviditetsproblem för företagare. Ett bolag kan vara högt värderat samtidigt som det genererar små eller inga utdelningsbara kassaflöden. Ägaren kan då tvingas skapa likviditet för att kunna betala den årliga skatten.

– Problemet med en förmögenhetsskatt är att man måste skapa likviditet för att kunna betala den. Det kan bli besvärligt om man äger ett bolag som är högt värderat men som ännu inte har genererat någon direkt avkastning.

Gamla skatteavtal kan sätta gränser

Men ett återinförande av förmögenhetsskatten skulle också stöta på ett problem som enligt Pether Römbo lätt förbises.

Sverige har ett stort antal dubbelbeskattningsavtal med andra länder. Många av de äldre avtalen slöts när Sverige fortfarande hade förmögenhetsskatt och innehåller därför bestämmelser om vilket land som har rätt att beskatta en persons förmögenhet.

Det betyder att det inte räcker med att Sverige återinför skatten i svensk lag. Om en person bosätter sig i ett annat land kan skatteavtalet begränsa Sveriges rätt att ta ut förmögenhetsskatt.

– Det är inte alls givet att Sverige har rätt att ta ut någon förmögenhetsskatt om personen blir bosatt i ett annat land. Det beror på hur skatteavtalet med just det landet är formulerat.