ELKRISEN

Fransk kärnkraft fick problem – men siffrorna avslöjar större problem i Tyskland

Trots att den europeiska kärnkraften tappade produktion när sommarens extremhetta slog till fortsatte den att leverera stora mängder el. Energianalytikern Paul-Fredrik Bach har granskat hur Frankrikes kärnkraftsdominerade elsystem klarade sommaren – och jämfört det med Tysklands väderberoende system. ”Tyskland tvingas fortfarande använda kol och brunkol. Frankrike har inte alls samma problem”, säger han till TN.

Den extremheta franska sommaren har resulterat i problem med kylningen och tvingat landets kärnkraftsflotta att dra ned produktionen.

Det har använts som argument för kärnkraftens sårbarhet och rapporterats flitigt i svensk media under sommaren.

Kärnkraften föll till omkring 30 GW

Paul-Fredrik Bach konstaterar att Frankrike haft stora problem. Under den första delen av juli föll kärnkraftsproduktionen till under 40 GW. Under perioden 20 juli–19 augusti sjönk den ytterligare, ned mot omkring 30 GW.

Men Paul-Fredrik Bach pekar på att det franska elsystemet trots dippen kunnat fortsatta att fungera med ett relativt stabilt produktionsmönster.

Den franska kärnkraften har tillsammans med vattenkraften klarat av att leverera landets behov med råge och dessutom exportera stora mängder kärnkraftsel.

– Frankrikes kärnkraft har haft problem, men landet har ändå kunnat hålla elsystemet stabilt och fortsätta exportera el till sina grannländer, säger han.

Bachs poäng är att ett kraftslags problem inte nödvändigtvis betyder att elsystemet har problem – frågan är hur systemet klarar situationen när produktion faller bort.

Tyskland måste parera solen varje dag

Här ger grannlandet Tysklands exempel en helt annan bild.

Tysklands kraftiga utbyggnad av solkraft ger mycket stora svängningar i produktionen under dygnet. Under sommaren har den tyska solproduktionen varierat med omkring 50 GW mellan natt och dag.

Som jämförelse låg den maximala tyska efterfrågan under dagarna kring 60 GW. Utöver det tillkommer den tyska vindkraften vars produktion också är väderbestämd.

Resultatet är ett system där stora mängder el måste flyttas fram och tillbaka över gränserna. Under juli varierade det tyska elutbytet med omvärlden enligt Paul-Fredrik Bach analys med uppemot 40 GW mellan import och export under ett dygn.

Vattenkraft och fossil kraft reglerar upp och ned på morgonen och kvällar, men räcker enligt Bach inte för att hantera variationerna. Grannländerna, framförallt Frankrike, får därför ta en stor del av balanseringen.

– Tyskland är tvunget att importera och exportera i takt med produktionen från vind och sol, säger Paul-Fredrik Bach.

När solen producerar som mest uppstår det motsatta problemet. Under perioden 20 juli–19 augusti kunde Tyskland mitt på dagen exportera omkring 20 GW samtidigt som elpriset föll mot noll. Några timmar senare kunde landet i stället behöva importera.

– Det här betyder att Tysklands elsystem numera helt styrs av vädret och inte av efterfrågan, konstaterar Paul-Fredrik Bach.

Kärnkraften ersattes delvis med fossil kraft

Samtidigt är kol och gas fortfarande viktiga delar av det tyska elsystemet.

Mellan den 1 juli och 19 augusti producerade Tyskland totalt 16,3 TWh fossil el. Av detta kom 7,7 TWh från brunkol, 3,2 TWh från stenkol och 4,5 TWh från naturgas.

Frankrikes fossila elproduktion under motsvarande period uppgick till omkring 2,4 TWh och bestod nästan helt av gas.

Skillnaden blir ännu större över helåret 2025 då Tyskland producerade 163 TWh el med fossila bränslen, medan motsvarande produktion i Frankrike var 18 TWh.

För Bach illustrerar utvecklingen en central konsekvens av den tyska energiomställningen. Kärnkraften har försvunnit, men behovet av planerbar produktion har inte gjort det.

Det är därför som Tyskland planerar att bygga 10 GW ny gaskraft som ska kunna starta upp när vind- och solkraften inte levererar.

– Det är en nödlösning. När vind- och solkraften inte räcker tvingas Tyskland fortfarande använda kol och brunkol. Det ger stora utsläpp. Frankrike har inte alls samma problem, säger Paul-Fredrik Bach.

Vill flytta debatten från kraftslag till system

Bach konstaterar dock att debatten om enskilda kraftslag som kärnkraft mot vindkraft är meningslös eftersom de levererar olika egenskaper till elsystemet.

Vind- och solkraft kan producera stora mängder fossilfri el till låg rörlig kostnad när förutsättningarna är goda – medan planerbar produktion kan leverera dygnets alla timmar.

– Problemet är att vi diskuterar vindkraft, solkraft och kärnkraft var för sig. Men det viktiga är hur de fungerar tillsammans. Man kan välja bra kraftslag och ändå få ett elsystem som inte fungerar, säger Paul-Fredrik Bach.

En kraftig framväxande varningssignal, menar Bach, är att många länder nu samtidigt satsar på att bygga ut stora mängder väderberoende produktion.

– Ett land kan förlita sig på import när vinden inte blåser eller solen inte skiner. Men om allt fler länder behöver planerbar kraft samtidigt kommer det att uppstå konkurrens om samma resurser, säger Paul-Fredrik Bach.

”Någonting är ur balans”

Och det märks redan i Norden där Norge och Sverige har stora vattenkraftresurser som kan regleras efter behov och därmed hjälpa till att balansera det nordeuropeiska elsystemet.

Men kapaciteten är inte obegränsad är Paul-Fredrik Bach poäng.

– Problemet är att Norges och Sveriges vattenmagasin ska räcka för hela Europa, men i förhållande till Europas totala behov kan det visa sig vara väldigt riskfyllt eftersom dessa vattenmagasin inte är oändliga.

Därför påverkar Sverige

När stora väderberoende produktionsvariationerna i Centraleuropa fortplantar sig genom Europas integrerade elmarknad så påverkas också elpriserna i södra Sverige och Norge.

Det skapar i sin tur politiskt motstånd mot nya kablar och större integration med kontinenten, menar han.

För Paul-Fredrik Bach visar jämförelsen framför allt värdet av planerbar kraft. Trots problemen med kärnkraften kunde Frankrike hålla ihop systemet och fortsätta exportera el. Tyskland är i högre grad beroende av fossil kraft och grannländerna när vind- och solproduktionen varierar.

Ett elsystem måste alltså inte bara producera tillräckligt mycket fossilfri el över året – det måste också kunna leverera när elen behövs.

– Produktion, nät och marknad måste fungera tillsammans. Det är helheten som ska klara att leverera el till kunderna, konstaterar han.