EU:S FRAMTID

Förvirring efter EU:s flört med Kanada – ”Ganska oklart”

Ursula von der Leyens beslut att bjuda in Kanada som "associerad medlem" i EU har skapat turbulens. ”Man kan kalla saker vad man vill men jag har svårt att se att det skulle hålla rättsligt”, säger Göran von Sydow, direktör på Sieps, till TN.

Som första land i världen har Kanada fått en inbjudan om att bli ”associerad medlem” i EU. Det stod klart när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under onsdagen höll sitt årliga ”State of the Union”-tal.

Tillkännagivandet möttes av varma applåder från åhörarna i EU-parlamentet, men det dröjde inte länge förrän glädjen utbyttes mot förvirring. Enligt tidningen Politico hade EU-ländernas ledare inte informerats om draget i förväg, vilket nu ska ha resulterat i en ”diplomatisk huvudvärk”.

USA:s president Donald Trump tycker att Ursula von der Leyens inbjudan är ”skrattretande”, men hotar samtidigt med höjda tullar om medlemskapet blir verklighet. På andra håll lyfts frågan om vad en sådan förändring skulle innebära för Ukraina, Montenegro, Albanien och Moldavien, det vill säga de länder som redan står i kö för att få sina medlemskapsansökningar till EU beviljade.

Men det kanske största problemet är att ingen verkar vara helt på det klara med vad ett associerat medlemskap i EU innebär.

– Det är ganska oklart. Det finns ingen sådan form eller struktur i dag, utan det som finns är olika associationsavtal, det vill säga olika typer av samarbetsavtal, men i de fallen används inte den aktuella termen. Så vad det här innebär återstår att se, säger Göran von Sydow, direktör på Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier), till TN.

”Det är svårt att se vad som skulle bli den kvalitativa skillnaden med just den här medlemsformen.”

Utöver de avtal som EU har med en rad länder världen över, till exempel i form av handelsavtal, finns det länder som kan anses stå extra nära EU även om de inte är fullvärdiga medlemmar. Där ingår till exempel Island och Norge, som båda är medlemmar i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES, samt Schweiz, som bland annat är medlem i Schengen.

Men associerad medlem i EU är det alltså inget land som är. Faktum är att den formen av medlemskap inte ens finns med i EU:s fördrag.

– Det är svårt att se vad som skulle bli den kvalitativa skillnaden med just den här medlemsformen, men det är så klart fullt möjligt att EU och Kanada hittar många områden där det finns möjligheter till samarbete.

EU och Kanada har sedan tidigare ett toppmöte inplanerat i slutet av oktober. Det är inte omöjligt att upplägget för det tänkta samarbetet kommer att bli tydligare då, menar Göran von Sydow.

”Jag tolkar det som ett uttryck för en vilja att samarbeta och att stärka banden och i en geopolitiskt osäker tid.”

Han lägger inte så stor vikt vid begreppet ”associerad medlem”, utan framhåller att inbjudan till Kanada i första hand ska ses som en vilja till fördjupat samarbete.

– Man kan kalla saker vad man vill men jag har svårt att se att det skulle hålla rättsligt, säger han, och fortsätter:

– Det intressanta här är snarare att både EU och Kanada letar efter möjligheter till ökat samarbete med länder som de upplever har samma värderingar som de själva, och bakgrunden till det är att USA har lämnat den regelbaserade världsordningen. Jag tolkar det som ett uttryck för en vilja att samarbeta och att stärka banden och i en geopolitiskt osäker tid.

Kräver unisont godkännande

Oavsett vad EU och Kanada landar i för exakta samarbetsformer så kommer det att krävas att samtliga länder i EU ger sitt godkännande innan något avtal kan komma på plats.

Parternas handelsavtal Ceta trädde i kraft år 2017 men tillämpas fortfarande bara provisoriskt – det vill säga inte i sin helhet – eftersom alla medlemsländer ännu inte har godkänt det.

Skulle även det här avtalet med Kanada, oavsett vad det blir av det till slut, kräva samtliga medlemsländers godkännande?

– Ja, det är alltid förutsättningen när EU tecknar avtal med andra länder.

Skillnad på medlemskap och partneravtal

I EU:s fördrag görs det tydlig skillnad mellan länder som är medlemmar och länder som är partners till EU. Det är till exempel bara medlemmarna som platser i EU:s institutioner och som får vara med att stifta lagar.

Enligt Göran von Sydow kan den utsträckta handen till Kanada dock tolkas som att EU är ute efter mer flexibla lösningar.

– Det är inte omöjligt att det här kan bli en modell för hur EU kan samarbeta även med andra länder framöver.

TN har sökt EU-kommissionens representation i Sverige.