DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Ekonomiprofessor varnar för höjda skatter: ”Väldigt radikalt ingrepp”
Nu kommer nya förslag om att Sveriges rikaste bör betala mer i skatt. Men ekonomiprofessorn Pontus Braunerhjelm varnar för att sådana reformer skulle kunna få motsatt effekt – och driva både kapital och entreprenörer ut ur landet. ”Vi har provat de där vägarna tidigare”, säger han till TN.
Sveriges rikaste promille betalar i snitt bara 20–25 procent i skatt, hävdar nationalekonomerna Marius Ring, David Seim och Gabriel Zucman i en studie som presenteras på DN Debatt. För att återställa skattesystemets progressivitet föreslås bland annat höjd förmögenhetsskatt.
AI-sammanfattning
Nationalekonomer föreslår höjd förmögenhetsskatt för ökad progressivitet i DN Debatt.
Pontus Braunerhjelm, professor vid KTH och BTH, ser risker med förslaget.
Historiska skatteresultat fick företagsägare att flytta utomlands på 1970- och 80-talet.
Braunerhjelm kritiserar förslaget att bredda skattebasen till attt beskatta bolagstillgångar.
Studier visar att entreprenörer endast behåller en liten del av det värde de skapar.
Braunerhjelm stödjer idén om sänkt skatt på arbete som ekonomerna föreslår.
Men Pontus Braunerhjelm, professor vid KTH (emeritus) och BTH samt forskningsledare vid Entreprenörskapsforum, ser stora risker med en sådan reform. Sverige har varit där förut.
– Vi har historiskt dåliga erfarenheter av hög progressivitet i olika skattebaser, både inkomst och förmögenheter, säger han.
Flyttade utomlands
Han syftar på 1970- och 1980-talet, då förmögenhetsskatt, höga marginal- och arvsskatter fick storägare som Ingvar Kamprad och Fredrik Lundberg att flytta sina verksamheter utomlands. Det slog också brett mot andra inkomstgrupper.
”Det är ett väldigt radikalt ingrepp.”
Minst lika kritisk är han till ekonomernas andra förslag: att bredda skattebasen, så att även tillgångar som ligger i bolagen beskattas.
– Det är ett väldigt radikalt ingrepp, och ett spekulativt antagande att de här medlen som ligger i bolag enbart ska tas ut för någon slags personlig konsumtion, säger Pontus Braunerhjelm.
Detta visar också på en stor lucka i debattörernas argument, menar han.
– Man beaktar inte vad entreprenörer och företagsbyggare faktiskt bidrar med till samhällsekonomin, entreprenörskap och investeringar som är avgörande för den ekonomiska dynamiken.
Vinster skapar värde
Han kopplar detta till en studie från 2004 av ekonomen och nobelpristagaren William Nordhaus, som mätte hur stor andel av vinsterna från teknologiska framsteg som stannar hos innovatörerna själva, så kallade "Schumpeterianska vinster". Slutsatsen blev att framgångsrika entreprenörer, exemplifierat med Bill Gates, bara tillgodogör sig drygt två procent av det värde de skapar.
– Det innebär att ungefär 98 procent av deras värdeuppbyggnad tillfaller konsumenter och samhälle, i termer av nya och förbättrade produkter, högre effektivitet och lägre priser, säger Pontus Braunerhjelm.
”Sverige har redan gjort ganska mycket med jobbskatteavdrag och minskad marginalskatt, men den delen tycker jag är värd att se vad man kan göra mer av.”
Han ger dock medhåll till ett av ekonomernas tre förslag: sänkt skatt på arbete.
– Det vore lovligt för då kommer man också in på arbetsgivaravgifterna, som i princip är en skatt i stora delar. Sverige har redan gjort ganska mycket med jobbskatteavdrag och minskad marginalskatt, men den delen tycker jag är värd att se vad man kan göra mer av, säger han.
Pontus Braunerhjelm ifrågasätter inte hela problembilden som Ring, Seim och Zucman lyfter när det gäller ekonomiska klyftor i samhället. Men det får inte hanteras med skattereformer som riskerar att skrämma bort produktiva entreprenörer, avslutar Pontus Braunerhjelm.
– Vi har provat de där vägarna tidigare och det har inte varit framgångsrikt. Det finns ingen anledning att gå tillbaka till dem. Förändringar kan vara nödvändiga men dessa måste vara noggrant genomtänkta och riktade på rätt sätt.
