Läs- och skrivförmågan skiljer sig åt mellan barn med svensk och utländsk bakgrund. Läsgapet börjar redan i förskoleklass och det bara växer och växer, visar en ny rapport. ”I den här rapporten fokuserar vi på gruppen elever som skolan inte riktigt lyckas med”, säger skolforskaren Josefin Nilsson.

Mindre tid på administration och mer på undervisning. Så resonerade gymnasieeleverna Jonatan Larsson och Liam Hillefors när de grundade sin AI-tjänst för lärare. Nu har deras företag förvärvats av skolplattformen Meitner. ”Det här förvärvet ger oss möjlighet att ligga i framkant”, säger vd:n Adrian Andersson.

Allt fler elever och studenter läser inte hela böcker och har problem med läsförståelsen. Vägen framåt är dock inte sänkta krav, skriver Henrik Dalgard på SvD:s ledarsida.

Fyra av tio svenska tonårselever har stora luckor i it-kunskaper, och presterar på en låg eller mycket låg nivå.

Den högre utbildningen i Sverige har underfinansierats i 30 år. Det konstaterar fackförbundet SULF i en ny rapport.

I England har man på knappt tio år lyckats förbättra elevernas prestationer inom inte minst läsning. Det går att göra även i Sverige, konstaterade den brittiske toppolitikern Nick Gibb i Almedalen.

Trots att matematiken är ett förhållandevis strukturerat ämne är kursplanerna otydliga. Det bidrar till att läromedlen i ämnet har stora brister. ”Vi har minst algebra i hela världen i Sverige”, säger professor Ola Helenius.

Skolorna måste rusta eleverna för den digitala värld som väntar och ett viktigt steg är att införa grundläggande AI-undervisning. Det skriver Anna Gulliksen, rekryteringschef it-företaget Tietoevry, på GP Debatt.

Skolans största problem är att elever med svag socioekonomisk bakgrund fallit mest i Pisaundersökningen, skriver Maria Jelmini i en kommentar i SvD.

Elevinflytandet gör det omöjligt för skolpersonal i utsatta områden att göra det nödvändiga för att höja eleverna ordentligt, skriver rektorn Katharine Birbalsingh på DN Debatt.