EU:s nästa långtidsbudget föreslås landa på 1 717 miljarder euro – 1,23 procent av unionens bni – enligt läckta uppgifter i Bryssel.

”Om vi fortsätter att öka andelen väder­beroende elproduktion i Sverige kommer kostnaderna för att upprätthålla systemets stabilitet att behöva öka mycket kraftigt”, skriver tre forskare i ett inlägg på SvD Debatt.

Satsningar på försvar och tillväxt, javisst. Men också nya egna EU-medel och fortsatta miljarder till jordbruket utlovas i nästa stora långtidsbudget från Bryssel.

Inflationen i eurozonen steg till 2,0 procent i juni från 1,9 procent i maj, enligt preliminära siffror från Eurostat.

Inflationen i Tyskland sjönk oväntat till 2,0 procent i juni.

Konsumentpriserna steg med 0,8 procent i årstakt i Frankrike i juni, visar preliminära beräkningar. Det kan jämföras med 0,6 procent i april.

Natoländernas ledare har enats om att lägga 5 procent av bnp på försvar senast 2035, enligt Bloomberg. Det innebär kraftigt utökade försvarsbudgetar.

Det stora strömavbrottet i Spanien och satsningar på energislukande AI-center får allt fler länder att vilja satsa på kärnkraft, skriver The Guardian.

Stora delar av Spanien slocknade efter en kollaps i elsystemet. Kan motsvarande blackout drabba resten av Europa? Sannolikt inte, menar Per-Oscar Hedman, expert på elsystem. ”Men det är otvivelaktigt så att riskerna ökar i ett system med en stor andel sol och vind”, säger han till TN.

Den spanska solenergin stod för 60 procent av elförsörjningen och landet exporterade kraftigt till Portugal. Därefter slocknade elsystemet, som opererade med väldigt låg rotationsenergi. ”Jag är ganska säker på att det är en del av problemet”, säger Meredith Angwin, författare till boken ”Shorting the grid” till TN.