Kraven på hårdare tag mot friskolor har kommit att dominera upptakten på valrörelsen. Men det är på nationell nivå. I kommunerna är tonläget annorlunda. ”Jag tror inte att alla alltid är medvetna om att man väljer en friskola utan man väljer en skola som man vill ha för sina barn”, säger kommunalrådet Elisabeth Unell. TN har talat med kommunpolitiker om hur friskolor passar in i utbildningsmixen och om oron för ogenomtänkta regeringsbeslut.

Vad skulle hända om högskoleprovet slopades och urvalet till populära utbildningar enbart gjordes på betyg?

Svensk skola ska vila på vetenskaplig grund men Riksrevisionen slår nu fast att statens kunskapsstöd brister på nästan alla punkter. Överlappande uppdrag, avsaknad av metod och systematik samt otillräcklig kompetens gör att lärare lämnas i sticket och eleverna hamnar i kläm.

”Tiden då politiker kommer undan med att reflexmässigt anklaga friskolor för glädjebetyg måste vara förbi”, skriver Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning, på Aftonbladet Debatt.

Sedan ett år tillbaka ska utbildningar som leder till jobb prioriteras på landets gymnasieskolor och komvux. De första stegen har tagits, men det finns barnsjukdomar. ”Samarbetet måste vässas rejält mellan skolhuvudmännen och mellan skolor och näringslivet”, säger företagaren Jörgen Rasmusson.

18-åringarna Eleanor Johansson och Nico Karlsson är snart färdigutbildade och välkomnas av besöksnäringen med öppna armar. Branschen skriker efter personal men trots kompetensbristen vill Skolverket inte skapa fler utbildningsplatser. ”Det är väldigt bekymmersamt”, säger Peter Thomelius på Visita till TN.

Regeringen tillsätter en utredning för att ta fram en ny speciallärarutbildning.

Trots att fler unga söker sig till yrkesprogram på gymnasiet jämfört med tidigare år går utvecklingen trögt. ”Vi saknar nästan 20 000 elever på yrkesprogrammen, varje år”, säger Johan Olsson på Svenskt Näringsliv.

79 procent av eleverna på fordons- och transportprogrammet hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter studenten, rapporterar SVT.

Nio av tio unga högstadielärare räknar med att vara kvar i yrket om fem år. Internationellt sett är det en hög andel. Men svenska lärare vittnar också om stress och brist på uppskattning.