Det är en myt att de privata alternativen inom välfärden underpresterar jämfört med de offentligt drivna verksamheterna, visar en rapport. ”I genomsnitt presterar den privata välfärdssektorn inte bara lika bra, utan ofta bättre”, sa forskaren Gabriel Heller Sahlgren under ett seminarium.

Tappa inte bort en av styrkorna med svensk skola genom regleringar som slår undan fötterna för friskolorna. ”När nu skolsystemet reformeras igen så gäller det att finkalibrera det så att det landar rätt i stället för att skuldbelägga friskolor”, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning, i en längre TN-intervju.

När regeringen nyligen presenterade sin nya STEM-strategi togs den emot med öppna armar av näringslivet. Teknikföretagens Pia Sandvik leder delegationen som ska ge regeringen goda råd för att strategin ska bli en succé. ”Det kommer att krävas ett stort arbete”, säger hon till TN.

Sverige ska bli vassare inom naturvetenskap och teknik, och därför höjer regeringen ribban. Ett av målen är att minst 15 procent av grundskolans elever ska vara högpresterande i matematik. ”Ett rimligt mål vore att Sverige siktar på att bli EU:s bästa land i PISA och TIMSS år 2035”, säger Mia Bernhardsen, på Svenskt Näringsliv.

I februari kommer regeringens utredare Magnus Henrekson att presentera en rad förslag för att stoppa betygsinflationen. Redan nu berättar han om de viktigaste förslagen för TN. ”Systemet har helt enkelt korrumperats där vissa skolor döljer dålig kvalitet med högre betyg”, säger han.

”Hur kunde det gå så här snett i svensk skoldebatt”, undrar Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund, på Expressen Debatt.

Svenska lärare sätter betyg utan att egentligen veta hur deras elever står sig jämfört med elever på andra skolor. Det saknas helt enkelt relevanta kunskapsmätningar, visar en ny rapport. ”Att återkoppling leder till att vi förbättrar oss har vi alltid vetat. Men det verkar ha glömts bort eller undertryckts medvetet”, säger professor Magnus Henrekson.

Att tvångsförflytta elever ger inte bra resultat och innebär dessutom flera moraliska problem, skriver krönikören Inger Enkvist.

Pandemin och invandringen på lite längre sikt har påverkat de svenska PISA-resultaten negativt. Men även experimentell matematik, oro i klassrummet och brist på läxor gör att eleverna presterar sämre, visar en ny analys av skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren. ”Det är uppenbart att vi har sett ett absolut kunskapsfall”, säger han.

Att svenska elevers resultat har sjunkit i Pisa-mätningen beror på en rad faktorer, men inte på friskolorna. Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid IFN, på DN Debatt.