HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Aktivismen i skogen ökar – ”De ödelägger allt”

Antalet anmälningar av arter som kan stoppa skogsavverkningar har ökat explosionsartat de senaste åren. Nu varnar alltifrån familjeföretag till skogskoncerner för konsekvenserna. ”Det är helt horribelt”, säger skogsägaren Kurt Hyttsten till TN.

Antalet aktivister i skogen som letar efter rödlistade arter, för att därigenom stoppa skogsavverkningar, verkar ha ökat dramatiskt de senaste åren. I alla fall om man ser till inrapporterad statistik i Artportalen, ett system för inrapportering och sökning av artobservationer i Sverige.

Till exempel har antalet anmälningar om individer av tretåiga hackspettar ökat från 4 743 år 2022 till 10 159 år 2024, och antalet individer av orkidén knärot har ökat från 226 250 till 553 691.

Som Tidningen Näringslivet tidigare rapporterat om har flera skogsägare drabbats negativt av aktivisters sökande efter skyddsvärda arter.

Problemet verkar vara utbrett. TN har varit i kontakt med flera skogsägare som inte vågar uttala sig på grund av hot.

En som däremot gör det är Kurt Hyttsten, vars familjeägda lantbruk riskerar att ödeläggas, på grund av att några aktivister märkt ut märken av ringhack från en tretåig hackspett i Artportalen. Något som gjort att Skogsstyrelsen förbjudit honom från att avverka 78 procent av den totala skogsmarken, och därigenom förhindrar ett generationsskifte i företaget.

– De smyger runt i skogen i det tysta. Det var en överraskning när vi skulle lämna in avvecklingsanmälan att det varit aktivister här ett halvår innan, säger Kurt Hyttsten.

”Helt horribelt”

TN har intervjuat två aktivister som är aktiva i en annan del av landet, och som inte har någonting med Kurts ärende att göra. De menar att skogsägare allt som oftast inte tar sitt miljöansvar, och avverkar skog med skyddsvärda arter och höga naturvärden.

Kurt Hyttsten menar att aktivisterna är ”enögda”, och inte förstår konsekvenserna av deras agerande.

– De missar andra värden. Deras syfte är att få stopp på så mycket avverkningar som möjligt. De ser inte andra sidan av myntet, att här äventyrar de ett helt familjejordbruk som producerar mjölk och kött dagligdags. Och håller en massa marker öppen med betesdjur och slåttervallar, säger han och fortsätter:

– Det pratas dagligen om att vi behöver öka vår livsmedelsberedskap och få in yngre bönder. Men här ödelägger de allt. I södra Sverige är lantbruken så stora och har egen bärkraft. Men i norra Sverige behöver man skogen som stöttning. När det är kärvt kan man avverka lite skog, men i ett nafs har du ingenting.

Aktivisterna menar att skogsägare ofta inte tar sitt ansvar att kolla om det finns skyddsvärda arter. Hur ser du på det argumentet?

– Vi har aldrig sagt nej till miljöhänsyn. Vi är beredda att ta ansvar, men vi kan inte ta miljöhänsyn på precis allt vad vi har. Det är ju helt horribelt kan jag tycka. Och sen är det ytterst oklart om du har rätt till någon ersättning. Och sen får du en fastighet som är mer eller mindre värdelös, säger Kurt Hyttsten.

Han menar att aktivisternas metoder blir kontraproduktiva.

– Det är ju den som har sparat skog och skapat naturvärden som är den stora förloraren.

Kurt Hyttstens ärende ligger just nu hos mark-och miljööverdomstolen. Om utfallet blir negativt kommer troligtvis generationsskiftet att stoppas, och företaget gå i graven.

– Det är en otäck känsla och man mår inte psykiskt bra. Utan man har ju det här med skogen ständigt i tanken. Jag hade aldrig kunnat räkna med detta, avslutar han.

Arbetsmiljöproblem för skogsbolagens medarbetare

Även skogsbolagen instämmer i problemen som de mindre skogsägarna vittnar om.

– Skyddet av hotade arter är viktigt och en förutsättning för att våra skogar ska må bra – men skyddet måste också balanseras med rättssäkerhet, förutsägbarhet och respekt för den enskilda skogsägarens ansvar. När lagstiftningen blir otydlig och tillämpningen oförutsägbar skapas motsättningar, osäkerhet och i värsta fall rättsförlust. Det gynnar varken biologisk mångfald eller ett långsiktigt hållbart skogsbruk, säger Anders Edholm, hållbarhets- och kommunikationsdirektör vid SCA.

Bolaget menar att aktivisterna också skapar arbetsmiljöproblem för deras medarbetare.

– När aktivister oväntat dyker upp i skogarna utan någon dialog skapar det oro och osäkerhet hos våra medarbetare och entreprenörer – det är inte rimligt att de ska känna sig bevakade eller störda i sitt arbete. Sådan aktivism riskerar dessutom att driva bort fokus från konstruktiva lösningar, avslutar Anders Edholm.