DEN GLOBALA KONJUNKTUREN
Analytiker efter Iranattacken: Då skenar priserna
De senaste attackerna mot Iran har skakat om den globala oljemarknaden. Nu kan priserna skena till 100 dollar per fat och svenska konsumenter drabbas av kraftigt höjda drivmedelspriser, varnar råvaruanalytikern Christian Kopfer. ”Vi pratar dagar och inte veckor”, säger han till TN.
USA:s attack mot iranska kärnanläggningar och det upptrappade läget i Mellanöstern fortsätter att skapa oro på den globala oljemarknaden. Priset på ett fat råolja brukar variera kraftigt och påverkas bland annat av utbuds- och efterfrågeläge samt geopolitiska händelser. I år har priset pendlat mellan 70–80 dollar per fat. Innan attacken hade oljepriserna redan ökat cirka 10–15 dollar per fat på så kallat riskpåslag.
– Det vill säga att marknaden redan hade tagit höjd för att det finns risk för att det kan ske en störning på utbudet framför allt på grund av läget i Mellanöstern, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.
”Om det skulle falla bort mycket olja från världsmarknaden så går det inte att kompensera”.
Nu vill Irans parlament stänga Hormuzsundet, där en femtedel av all världens oljetrafik passerar. Skulle det ske kommer det uppstå en tydlig brist på råolja på världsmarknaden – som inte går att kompensera för, berättar han.
– Det beror ju på hur länge det skulle vara stängt. Men om det skulle falla bort mycket olja från världsmarknaden så går det inte att kompensera. Då skenar priserna.
Han menar att en så kraftig prisökning på oljepriserna kommer att påverka de svenska konsumenterna i form av höjda drivmedelspriser.
– Det sker nästan direkt. Vi pratar dagar och inte veckor. Det finns en väldigt snabb och stark korrelation mellan råoljemarknaden och drivmedelspriserna.
– Skulle det bli en stor störning i utbudet så drar det snabbt upp till 100 dollar per fat. Det går inte att kompensera för det. Om det skulle hålla i sig så driver det upp drivmedelspriser på kort sikt och på lite längre sikt drivs inflationen upp i världsekonomin.
På längre sikt kan alltså en störning i oljetrafiken få realekonomiska effekter på ekonomin.
– Råolja går in i så många olika typer av produkter – både direkt och indirekt. Antingen direkt via petrokemiska produkter eller indirekt via till exempel matvaror genom transportkostnader som man ska ta höjd för att de stiger.
”Sanktioner bygger på att alla länder agerar”.
Den globala oljemarknaden domineras av USA som producerar cirka 21 miljoner oljefat per dag, därefter Saudiarabien som producerar drygt 11 miljoner och Ryssland som producerar 10,7 miljoner. Även om Iran inte är en av de största oljeproducenterna globalt så kan man inte bortse från den helt, menar Christian Kopfer.
– Iran står för ungefär tre procent av världens oljeproduktion, vilket är ungefär fyra miljoner oljefat per dag. Det finns ett antal länder som är viktigare, exempelvis så är Saudiarabien tre gånger så stora produktionsmässigt.
– Sen ska man komma ihåg att Iran har stora sanktioner mot sig, även om det finns betydande bevis som pekar på att Iran fortsätter att exportera olja trots sanktionerna.
Läget skulle kunna vara annorlunda om samtliga världens länder skulle sätta sanktioner mot Iran, men så länge som länder som Kina, Indien och Japan fortsätter att köpa olja så kommer Iran fortsätta att exportera.
– Sanktioner bygger ju på att alla länder agerar, eller i alla fall alla betydande länder. Om Kina, som är världens största importör av olja, skulle säga att de inte kommer att köpa något från Iran, skulle det definitivt få en påverkan. Men annars så fortsätter det bara.
