ELKRISEN

Svenska Kraftnät efterlyser ett paradigmskifte för att lösa elkrisen

Bild: Johan Nilsson/TT

Det enda som kan trygga svensk energiförsörjning är ett paradigmskifte, menar Svenska Kraftnät. Samtidigt kräver svenska industrijätten SSAB mer elproduktion nu. ”Frågan om nätanslutning är akut för oss”, säger Tomas Hirsch, energidirektör.

Under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv diskuterades försörjningstryggheten i elsystemet. Frågan har länge varit aktuell, men sätts på sin spets under Ukrainakrisen.

– Tilliten hos användarna har varit stark. Men det är inte självklart längre. Ett tydligt tecken på det är att i en undersökning bland våra medlemsföretag säger 22 procent att de har eller planerar att skaffa reservkraft för att klara energiförsörjningen, sa Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energipolicyer på Svenskt Näringsliv, under seminariet då rapporten ”Försörjningstryggheten är nyckeln för framtida investeringar” presenterades.

Enorma elbehov

Enda sättet att garantera energiförsörjningen är enligt henne att bygga ut elproduktionen radikalt, men också att ersätta utgången elproduktion. Till det ska omfattande investeringar i elnätet läggas, både för att garantera kapaciteten i överföringen mellan norra och södra Sverige och kapaciteten till alla de uppmärksammade industriinitiativen i norra Sverige.

Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energipolicyer på Svenskt Näringsliv. Bild: Ernst Henry

Dessutom framhåller Marie Knutsen-Öy att den marknadsmodell som finns idag måste reformeras så att det blir lönsamt att tillföra planerbarhet in i systemet.

Det är en komplicerad process, men förenklat så krävs det idag planerbar el, som exempelvis kärnkraft, för att upprätthålla den så kallade effektbalansen. Vid till exempel en vindfri kall vinterdag då efterfrågan på el är på topp så finns det en risk att balansen rubbas i de fall när vindkraften producerar lite el och den planerbara elen inte är tillräcklig.

Obalansen allt tydligare

Obalansen kommer att bli ännu tydligare längre fram när vindkraften byggs ut och därmed fyller elnäten med väderberoende el. Det finns förhoppningar om andra framtida lösningar, som till exempel energilagring, men det är inte realistiskt i ett kortare perspektiv eftersom de fortfarande är dyra, menar Marie Knutsen-Öy.

– Vi har byggt ut nya elsystem i världen många gånger, men att ställa om ett helt elsystem till en helt ny energimix, det är inte många som har gjort, sade hon.

Lowina Lundström, executive vice president electricity system operator på Svenska Kraftnät, tecknade en dyster bild om möjligheten att bygga ut elnäten i den takt som krävs, och i stort trygga energiförsörjningen, med hänsyn till den enorma kraften i elektrifieringsprocessen:

– Det är ett problem för AB Sverige att vi inte kan stötta samhällsutvecklingen ur ett elsystemsutvecklingsperspektiv. Kraftsystemen är långsiktiga och tröga, vilket är positivt. Men omställningen som sker nu är snabb, sade hon.

”Det är ett helt annat system som krävs”

Att bygga ut näten och produktionen tar alltså tid och även om Svenska Kraftnät klarar av att snabba upp processerna för infrastrukturutbyggnaden som myndigheten ansvarar för så hjälper det inte helheten när de andra aktörerna som också är inblandade i att trygga elförsörjningen också drabbas av långa ledtider.

– Vi behöver göra ett paradigmskifte som vi aldrig har varit i närheten av, det är ett helt annat system som krävs, sade Lowina Lundström.

Inom industrin har kritiken mot Svenska Kraftnät, men även mot politiken, länge varit hård för att energiförsörjningen inte kan garanteras. När elpriserna sköt i höjden under hösten intensifierades debatten ytterligare.

Får inte tillgång till el

SSAB genomgår just nu en metamorfos i och med det uppmärksammade Hybrit-projektet. Allt det fossila ska bort när stålet tillverkas. Det kräver enorma mängder el.

– Nätanslutningen är akut för oss. I vårt program ska vi investera 25 miljarder kronor i Luleå och vi kommer då att kunna ta bort tio procent av de svenska koldioxidutsläppen. Och vi har sagt att vi ska tidigarelägga det med 15 år. Men vi får inte tillgång till el. Det är akut att vi löser den frågan, sade Tomas Hirsch, director and head of energy and ETS på SSAB.

Det är tydligt att inte mycket har hänt på många år för att stärka elsystemet, menar han.

– Nu kommer elektrifieringen som alla har bejakat, allt det som måste till och skyndas på för att få väck växthusgaser. Nu så har vi på SSAB ”comitat oss” för detta och då ser vi att inte elsystemet kan leverera det vi behöver.

”Det handlar inte om kärnkraft eller vindkraft – det behövs konkurrenskraft”

Filip Englund, Energy Manager på Holmen, är inne på samma tankar. Han efterlyser också snabba insatser för att trygga elförsörjningen, och lyfter särskilt fram att överföringskapaciteten ökar mellan norra och södra Sverige.

– Vi måste stärka konkurrenskraften gentemot kontinenten. Vi har behövt stänga ned våra pappersbruk när priset är för högt. Det är inte bra. Vi hade haft en bättre sits med bättre överföringskapacitet från norr, sade han.

Både han och Tomas Hirsch regerar starkt på att man i debatten ställer kraftslag mot varandra.

– Det handlar inte om kärnkraft eller vindkraft – det behövs konkurrenskraft, sade Tomas Hirsch.

Även acceptansen bland medborgarna måste garanteras. Opinionen mot ny vindkraft måste vändas, menade flera av debattörerna under seminariet:

– Det är otroligt viktigt att vi göra detta, men vi kan inte göra något om vi inte får med oss samhället. Det är olyckligt om det blir en massa bråk mellan olika energislag. Det är något vi måste jobba på, sade Lina Bertling Tjernberg, Professor in Power Grid Technology, KTH.