ELKRISEN

”Vi har ingen tid att dissa eller hissa olika kraftslag”

Om vi ska nå våra hårda deadlines för klimatmål måste vi sluta diskriminera kraftslag och snabba upp utbyggnaden av ny elproduktion. Det skriver Michelle Tun von Gyllenpalm.

Under två decennier i energibranschen har jag hunnit arbeta med i princip alla kraftslag och en av de viktigaste insikterna jag tar med mig och som jag vill föra vidare är hur komplext elsystemet är och att alla kraftslag har sina styrkor och svagheter, fördelar och utmaningar. En annan lärdom är att teknikutvecklingen är snabb men också ofta oförutsägbar.

Historien är full av exempel på idéer som man trodde skulle revolutionera marknaden men som föll platt, Itera-cykeln i plast, etanolbilar,3-D TV och så vidare. Andra tekniker dömdes ut av experter men gick sedan på ett segertåg över världen – ta till exempel Iphone och persondatorn. Med ytterligare andra vet vi inte hur det kommer att gå – kommer kryptovalutor bli en historisk parentes eller kommer de tillbaka för att revolutionera finansmarknaden? E-handeln spåddes en lysande framtid under tidigt 00-tal för att sedan övergå i en IT-krasch men har idag tagit revansch och växer som aldrig förr. Det här stämmer till eftertanke. Tekniska genombrott kan ske snabbt, teknologikollapser likaså och en del tekniker behöver få mogna.

Vi står nu inför en av historiens största utmaningar. De kommande 20 åren ska vi fasa ut och ersätta fossila bränslen och råvaror som har varit grundläggande för vårt samhällsbygge och som har bidragit till en extrem välståndsökning under hundra år.

Det finns ingen enkel lösning för att klara den här omställningen. Det är en lång rad svåra beslut som måste tas, ofta med tuffa konsekvenser. Poängen är just att besluten måste tas. Politiken kring elsystemet har två utmärkande drag som särskiljer det från alla andra politikområden. Det ena är att politikens gränser ytterst sätts av fysikens lagar och det andra är att det finns en hård deadline för när politiken ska ha nått ett visst resultat, nämligen koldioxidneutralitet till 2045. Med andra ord, Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045 och Europa ska vara koldioxidneutralt år 2050.

Även om debatten har mognat en hel del de senaste åren så har vi långt kvar. När jag följer debatten så är det fascinerande hur många debattörer, trots att man säger sig inte ta ställning för eller emot något enskilt kraftslag, ändå inte kan avhålla sig från att dissa eller hissa olika kraftslag.

Vi behöver bejaka teknikutveckling inom vindkraft, vattenkraft, kärnkraft, solkraft, olika lagringsteknologier och mycket mer om vi ska klara av att nå målen.

Med tanke på den enorma utbyggnad som behöver ske kommer det inte bara finnas plats för alla fossilfria kraftslag – alla kommer att behövas. Vi behöver bejaka teknikutveckling inom vindkraft, vattenkraft, kärnkraft, solkraft, olika lagringsteknologier och mycket mer om vi ska klara av att nå målen.

Tidsfönstret för nödvändiga beslut håller nu på att stängas. Vi har den här och möjligen början av nästa mandatperiod på oss för att hinna fatta de beslut som krävs för att kunna bli koldioxidneutrala till 2045, i enlighet med de nationella och internationella utfästelser som gjorts.

All storskalig elproduktion tar lång tid att bygga. Ofta beror de långa ledtiderna på processer vi själva har skapat. I somras fick Vattenfalls ansökan om att ett ändrat tillstånd för sin havsvindpark på Stora Middelgrund avslag och projektet som har varit på gång sedan 2008 gick i stöpet. Nyligen stoppades en planerad vindpark utanför Västervik i ett sent skede när kommunen ändrade sig trots att man i åtta års tid varit positiv till parken. Vindkraftsbranschen räknar själva med att det tar 10–14 år för vindkraftsprojekt från start till att de kan driftsättas. Ännu har inget konkret kärnkraftsprojekt aviserats men när det sker finns ingen anledning att tro att det kommer att gå snabbare om vi inte lyckas snabba upp processerna.

Elsystemets funktion, tillförlitlighet och kostnad är helt avgörande för Sveriges fortsatta utveckling. Vi måste bejaka teknikutveckling, vi har inte tid att diskriminera något kraftslag men vi behöver också bli mycket bättre på att få ett högre tempo i utbyggnaden av ny elproduktion. Vi behöver alla hjälpa till för att det ska kunna ske.