”Det behövs mer planerbar, kostnadseffektiv och fossilfri elproduktion för att pressa priserna i det europeiska elsystemet”, skriver krönikören Stefan Kvarfordt.

EU bör ta industrins varningar på allvar, skriver NWT:s ledarredaktion.

Till 2040 ska utsläppen av växthusgaser i EU ha minskat med 90 procent jämfört med nivåerna 1990.

Det är uppenbart att EU:s gemensamma klimatarbete har större betydelse än enskilda länders nationella politik, skriver Jan-Olof Jacke, vd, på DN debatt.

”Värna de åtgärder som driver på elektrifieringen av transportsektorn, särskilt målet för 2035. Att backa vore att riskera klimatmålen, jobben och Europas industriella framtid”, skriver Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige och Jessica Span, vd Volvo Car Sverige, på Di:s debattsida.

När EU ändrar reglerna för utsläppshandeln straffas skogsföretag som minskat utsläppen för mycket. ”Lönsamheten i de investeringarna blir i praktiken helt bortblåsta”, säger Skogsindustriernas Johan Bruce till TN.

Eftersom kolinlagringen i Sveriges skogar ökar mer än utsläppen nådde Sverige förra året i praktiken EU:s långsiktiga mål om nettonollutsläpp av växthusgaser, skriver Peter Wennblad i en SvD-ledare.

Sveriges klimatmål tappar snabbt sin funktion när EU tar över styrningen av utsläppen. Konjunkturinstitutet varnar nu för att nationella mål riskerar att straffa jordbruket. ”Då får man i princip lägga ner svenskt jordbruk och importera i stället”, säger ekonomen John Hassler till TN.

Utsläppen i EU ska år 2040 ha minskat med 90 procent, jämfört med 1990 års nivåer.

”Sverige, och hela EU, måste visa att sänkta utsläpp går att kombinera med hög tillväxt och företagsamhet”, skriver Magnus Demervall, vd på Företagarna, på Di Debatt.