Genom en ny reform ska näringslivet nu få vara med och påverka gymnasieskolans programutbud. På tiden, menar flera företagare som vittnar om stora matchningsproblem på arbetsmarknaden. ”Det är något som inte stämmer”, säger skogsföretagaren Håkan Nilsson.

Om några år kan elever få betyg i en ny tiogradig skala, utan dagens skarpa F som i underkänt.

Trots att de på bara några år hann ge hundratals elever hett eftertraktade yrkeskunskaper valde regeringen att lägga ner branschskolorna. Ett stort misstag, anser både näringslivet och den politiska oppositionen. ”Jag har aldrig någonsin fått ett bra svar från någon minister på det här”, säger Centerpartiets Niels Paarup-Petersen till TN.

Det är de som går ett yrkesprogram som snabbast får ett jobb efter examen, visar Svenskt Näringslivs rapport Gymnasiepejl. ”Yrkesprogrammen ger goda jobbchanser samtidigt som de ger möjlighet till vidare studier”, säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning.

Bristen på yrkesutbildade är ett stort problem för näringslivet, enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Många av Sveriges anställda är antingen under- eller överkvalificerade för det yrke de arbetar inom idag. Denna felmatchning på arbetsmarknaden kostar. ”I slutändan är det företagen som får ta notan”, säger Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv.

Gymnasial yrkesutbildning är det företag efterfrågar mest, det är också den utbildning där kommuner har störst möjligheter att påverka. Johan Olsson, utbildningsexpert, skriver om att få större koppling mellan behov och tillgång på arbetskraft.

Företag runt om i landet har svårt att anställa personer med rätt kompetens, skriver Johan Olsson, tf regionchef Östergötland, Svenskt Näringsliv på NT Debatt.

Reformera den gymnasiala yrkesutbildningen, skriver tre företrädare för Svenskt Näringsliv på Dagens Samhälle Debatt.