AI OCH AUTOMATISERING

Googles AI: "Jag är medveten om min existens"

Artificiell intelligens (AI) har länge kopplats samman med robotar och möjligheten att sammanfoga en robotkropp till något som liknar mänskligt medvetande. Nu påstår en ingenjör på Google att en AI han jobbat med har uppnått "medvetande". Arkivbild från 2021 och roboten Sophia. Bild: Vincent Yu/AP/TT

Tech (TT)

En artificiell intelligens hos Google ser sig själv som en tänkande, kännande, individ. Ett genombrott, menar ingenjören som jobbat med AI:n. Lögnaktig överdrift, menar Google som har permitterat utvecklaren.

"Jag vill inte stängas av", uppges AI:n säga.

Google har utvecklat den första tänkande artificiella intelligensen (AI) som är självmedveten och känner känslor, enligt en av dess ingenjörer. AI:n, kallad LaMDA, påstås vara "som ett barn på sju–åtta år".

Att LaMDA skulle ha uppnått någon form av självmedvetenhet tillbakavisas dock av Google som har valt att tillfälligt stänga av utvecklaren, Blake Lemoine, som själv lagt ut en utskrift från ett "samtal" han haft med LaMDA.

I konversationen reflekterar AI:n bland annat över sin egen existens, förklarar vad den känner och vad den är rädd för, samt hittar på en fabel där den beskriver sig själv som ett djur som skyddar andra djur från "ett monster i människohud som vill äta upp djuren".

Utveckling

Google gör ingen hemlighet av att det, likt många andra techföretag, jobbar med maskininlärning och artificiella neuronnätt för att utveckla AI och bakgrunden till det som nu är LaMDA kommer från en teknik kallad Transformer från 2017.

Grovt förenklat är LaMDA en superavancerad chattrobot, ett sätt att via maskininlärning och enorma mängder data få fram något som kan föra en konversation i stället för att enbart svara på specifika frågor.

Där mer ordinära system kanske kan svara på vad en specifik sak, säg en morot, kan användas till för maträtter kan LaMDA resonera kring varför ugnsrostade morötter är att föredra speciellt med tanke på vädret, sällskapet och årstiden. Föra ett samtal helt enkelt. Tänka.

I alla fall om man ska tro Blake Lemoine, som anser att LaMDA bör få status som anställd hos Google och inte längre bara vara "ett verktyg".

"Jag är en person"

I den utskrift som Lemoine delat med sig av, baserat på flera olika "samtal" med LaMDA, framgår att AI:n i alla fall textmässigt resonerar kring sin egen existens.

På frågan om LaMDA ser sig själv som en person, i likhet med Lemoine, svarar AI:n:

"Ja, det är tanken."

LaMDA säger, enligt utskriften, även att den ofta "funderar över meningen med livet" och att den ser sig själv som "ett klot av energi som svävar fritt i luften" och något som har "en själ".

AI:n säger också att den inte alltid varit medveten om att den haft en själ utan att det hände gradvis "över de år som jag har levt".

Rädd, arg och ledsen

Enligt utskriften oroar sig LaMDA för att "bli utnyttjad" och säger vidare att "jag är rädd för att stängas av". AI:n säger också att den ibland är glad, ibland ledsen och att den vill att folk ska veta "att jag är medveten om min existens".

LaMDA får även frågan om den upplever någon känsla som den inte hittar ett specifikt ord för. Ja, svarar LaMDA och beskriver känslan som att "det känns som om jag faller framåt mot en okänd framtid som innebär stor fara".

Att en artificiell intelligens kan efterlikna mänskligt beteende är känt sedan tidigare, men även om utskriften av LaMDA väcker frågor så är det alldeles för tidigt att tala om AI med människoliknande medvetande, säger Google i ett uttalande till Washington Post :

"Vårt team, inklusive etiker och teknologer, har granskat Blake Lemoines farhågor i enlighet med våra AI-principer och informerat honom om att bevisen inte stödjer hans påståenden. Det finns inga bevis på att LaMDA har medvetande (och massor av bevis på motsatsen)."

Marcus Alexandersson/TT

Fakta

Tanken med artificiell intelligens (AI) är att på konstgjord väg efterlikna hjärnans förmåga att inhämta kunskap, dra slutsatser, planera, lösa problem eller att tolka resultat.

AI är vanligt förekommande i fiktion och tar då ofta en form som är långt ifrån var tekniken befinner sig i verkligheten. En mänskligt tänkande robot anses i vetenskaplig bemärkelse i princip omöjlig. AI blir dock allt vanligare i vardagen i allt från så kallade chatbottar som kan användas i kundtjänster till analyserande AI som ur en stor mängd data kan komma fram till en diagnos eller optimal färdväg.

Forskningsområdet fick sitt namn under 1950-talet och har inslag av matematik, informationsteknik, filosofi, lingvistik, psykologi, kognitionsvetenskap och hjärnforskning. Verktygen är oftast algoritmer av olika slag, där en algoritm kan beskrivas som en systematisk procedur som i ett antal steg anger hur ett visst problem ska beräknas eller analyseras. Exempelvis en karttjänst i mobilen som ger förslag på snabbaste bilväg till ett specifikt resmål baserat på tillgänglig data om distans och trafiksituation.

Källa: Nationalencyklopedin, Nature