Den rekordhöga arbetslösheten leder till allvarliga följder som det inte talas högt om. Experter varnar nu för effekter på folkhälsan som dröjer sig kvar i decennier. ”Arbetslösa i unga år kommer att fortsätta att drabbas hälsomässigt i minst 10–15 år”, säger Fredrik Norström, docent och hälsoekonom.

Bristande matchning bromsar svensk arbetsmarknad, visar en ny rapport från IFAU. Att Sverige skiljer sig från de andra nordiska länderna beror framför allt på två saker. ”Det hänger samman med en större andel arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden”, säger professor emeritus Anders Forslund till TN.

Sverige har EU: s sjunde högsta arbetslöshet, trots att många branscher skriker efter personal. Matchningen fungerar inte, skriver DN i en osignerad ledare.

Den svenska skolans problem beror varken på underfinansiering eller friskolor. Istället måste drag som leder till inlärning förstärkas, skriver krönikören Inger Enkvist.

Att äldre stängs ute från arbetsmarknaden medför en samhällskostnad på 70 miljarder kronor per år, visar nya siffror. ”Många äldre avhåller sig från att ens söka utlysta jobb då chanserna upplevs för små”, säger John Mellkvist, generalsekreterare på Pluskommissionen.

Problemet är att underpresterande leverantörer tillåts att fortsätta år efter år utan att myndigheten sätter stopp, skriver Jessica Forss Katz från Kompetensföretagen och Per Hammar från Utbildningsföretagen i ett inlägg på SvD Debatt.

Systemet med att låta fristående leverantörer matcha de arbetssökande mot jobb får kritik i en ny utvärdering. Men kritiken borde riktas mot Arbetsförmedlingen, inte de privata utförarna, enligt arbetsgivarna. Det är myndighetens misslyckande som syns i rapporten, menar Jessica Forss Katz på Kompetensföretagen.

Kritiker menar att höginkomsttagare gynnas på bekostnad av andra i regeringens budget. Men skatteforskaren Håkan Selin menar att debatten saknar intellektuell höjd och missar en viktig poäng. ”De sänkta skatterna kan öka den totala skattebasen så pass mycket att det blir mer resurser att fördela till alla, även låginkomsttagare”, säger han till TN.

Diskussionen kring nästa höstbudget borde handla om hur vi kan minska statens utgifter för att släppa loss tillväxtkraften i Sverige - inte om hur en marginell självfinansierad skattesänkning är ett hån mot vanligt folk, skriver chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt.

En höginkomsttagare betalar mer i skatt än åtta medelinkomsttagare tillsammans, trots att lönen bara är 4,3 gånger så stor. Det visar nya siffror från Swedbank. ”Orsakar kraftiga snedvridningar i ekonomin”, säger skatteexperten Fredrik Carlgren till TN.