Kraven på hårdare tag mot friskolor har kommit att dominera upptakten på valrörelsen. Men det är på nationell nivå. I kommunerna är tonläget annorlunda. ”Jag tror inte att alla alltid är medvetna om att man väljer en friskola utan man väljer en skola som man vill ha för sina barn”, säger kommunalrådet Elisabeth Unell. TN har talat med kommunpolitiker om hur friskolor passar in i utbildningsmixen och om oron för ogenomtänkta regeringsbeslut.

En snabb utvidgning kan leda till fler affärer för svenska företag. Men det kräver att både kandidatländer och EU gör sin hemläxa. ”Vi behöver ett EU som växer, vi behöver ett EU som blir mer konkurrenskraftigt. Vi har saknat detta perspektiv, ett affärscase för EU:s utvidgning”, sa Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium.

Tyvärr skjuts den den välkomna förändringen av äganderätten på framtiden, skriver Tobias Wikström i en DI-ledare.

Lönetransparensdirektivet innebär en ny våg av regelkrångel för företagen. Ändå har de bara några månader att förbereda sig. ”Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid”, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, som nu kräver att företagen får ytterligare ett halvår på sig.

Sedan ett år tillbaka ska utbildningar som leder till jobb prioriteras på landets gymnasieskolor och komvux. De första stegen har tagits, men det finns barnsjukdomar. ”Samarbetet måste vässas rejält mellan skolhuvudmännen och mellan skolor och näringslivet”, säger företagaren Jörgen Rasmusson.

Efter fem år av kamp mot Naturvårdsverket kan Thomas Sjölander, vd på Wellnox, andas ut. Nu backar myndigheten från regeln som så när ledde till att hans företag gick i konkurs. “Vi är stolta över att ha hållit ut, och otroligt tacksamma”, säger han.

Myndigheterna tar ett allt fastare grepp om den svenska demokratin, slår experten Nicklas Skår fast i en nyutkommen bok. Det riskerar att lamslå Sverige i tider av klimatkris och stora säkerhetspolitiska utmaningar. ”Huvudproblemet är att vi har fått något som liknar en teknokrati”, säger han till TN.

Nu börjar de amerikanska toppuniversiteten se effekterna av Donald Trumps angrepp. ”Som ni förstår tycker alla att det är fullständigt kaos”, säger forskaren Mathias Uhlén. Trumps politik slår även mot svensk forskning som tvingas välja mellan USA och den allt starkare forskningsnationen Kina.

Totalt finns 65 miljarder kronor i oförklarade kostnadsökningar i landets kommuner och regioner. ”Jag tycker att siffrorna talar sitt tydliga språk”, säger ekonomen Johan Lidefelt som menar att potentialen att effektivisera är stor. Han varnar samtidigt för skattehöjningar.

Svenskt Näringslivs nya valfrihetsindex visar i vilka kommuner som medborgarna har störst möjlighet att välja skola och omsorg. I 65 kommuner finns ingen valfrihet alls.