ELKRISEN

Larmet: Spanien nära en ny elkollaps – här är risken för Sverige

Bara ett halvår efter att nästan hela Spanien släcktes ned varnar nu landets motsvarighet till Svenska kraftnät för att situationen är så allvarlig att det kan hända igen om inte akuta åtgärder genomförs. ”Man har tvingat elsystemet att arbeta utanför sin komfortzon”, säger Per Fahlén, professor emeritus vid Chalmers tekniska högskola, till TN.

Spaniens nationella systemoperatör Red Eléctrica varnade nyligen för att landet riskerar att drabbas av ännu ett omfattande elavbrott. Under de senaste veckorna har man observerat kraftiga spänningsvariationer i elnätet, som operatören kopplar till snabba förändringar i produktionen från sol- och vindkraft, samt fördröjda reaktioner från de anläggningar som ska stabilisera nätet.

Situationen beskrivs som så allvarlig att den kan ”äventyra försörjningstryggheten” om inte akuta åtgärder genomförs.

Varningen kommer bara ett halvår efter det stora strömavbrottet den 28 april 2025, då omkring 60 miljoner människor i Spanien och Portugal stod utan el i över tio timmar. Enligt en rapport från ENTSO-E (sammanslutning av europeiska systemoperatörer) orsakades avbrottet av en kraftig överspänning efter att systemet misslyckats med att absorbera plötsliga produktionsbortfall.

Nu har Red Eléctrica bett den spanska tillsynsmyndigheten CNMC om att tillfälligt få ändra flera så kallade driftsprotokoll för att stärka nätets stabilitet, samt att konventionella kraftverk ska kunna kopplas in automatiskt för att agera buffert när spänningen svajar.

Efter vårens elavbrott har Spanien visserligen investerat i ny teknik och uppgraderingar av transformatorstationer för att minska risken för en ny kollaps – men trots detta tvingas Red Eléctrica gå ut med en ny varning.

Elsystemet pressas utanför sin komfortzon

Enligt Per Fahlén, professor emeritus inom energi och miljö vid Chalmers tekniska högskola samt ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), beror problemen på systemets struktur och den ensidiga satsningen på väderberoende elproduktion.

– Man har tvingat elsystemet att arbeta utanför sin komfortzon. Vid nedsläckningen fanns det inte tillräckligt med planerbar kapacitet för att balansera den stora mängden sol- och vindkraft, säger han.

Proaktivt kontra reaktivt

När elavbrottet i april inträffade började det med lågfrekventa oscillationer i nätet, orsakade av snabba produktionsförändringar i sol- och vindkraftsanläggningar. Ett problem i det sammanhanget, enligt Per Fahlén, är den växande användningen av statiska kompensatorer och syntetisk svängmassa (se faktaruta längre ned), vilket är elektronik som ska ersätta den naturliga stabilitet som tidigare tillfördes elsystemet av stora synkrona generatorer i vatten- och kärnkraftverk.

– De här systemen reagerar snabbt, men de reagerar reaktivt och svarar först när en störning redan har uppstått. För snabba reaktioner kan förvärra en svängningsproblematik i stora nät. De synkrona generatorerna är proaktiva och förhindrar att störningen uppstår från början.

Dessutom planerar Spanien sin planerbara produktion ett dygn i förväg, vilket gör att anläggningarna inte kan reagera på snabba förändringar. Flera kraftverk uppfyllde inte sina skyldigheter att reglera den reaktiva effekten, och de gaskombikraftverk som skulle aktiveras tog flera timmar att starta.

– De hann aldrig få igång tillräckligt många synkrona generatorer för att rädda situationen. Hade de haft tillräckligt många snabba gasturbiner, som Svenska kraftnät har i Sverige, hade man sannolikt kunnat undvika den totala kollapsen i april, säger Per Fahlén.

Per Fahlén anser att varje land borde kunna klara sin egen elförsörjning i ödrift, ungefär som Sverige gjorde på 1970-talet när landets områden kunde drivas självständigt. Då var systemet robustare, med lokal balans inom varje område med vattenkraft i norr och kärnkraft i söder vatten- och kärnkraft, vilket minimerade risken inte bara för stora störningar utan även behovet av transmissionskapacitet, resonerar han.

Han tror att Red Eléctricas nya varning är en direkt följd av att inget i grunden har förändrats.

– Det är samma problem som kvarstår – för mycket väderberoende kraft – för lite planerbar effekt och för lågt fokus på spänningsstabilitet.

”Fel organisation för ett modernt elsystem”

Mats Nilsson, elanalytiker och docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola, pekar på en annan aspekt av problemet – hur Red Eléctrica är organiserat. De både äger nätet och driver systemet, och tjänar framförallt pengar på att bygga ut ledningar vilket ger fel incitament, menar han.

Mats Nilsson hänvisar till en färsk rapport från Massachusetts Institute of Technology (MIT), som drar slutsatsen att eftersom kapitalstocken ger en reglerad avkastning, medan själva systemdriften – alltså planering, frekvenshållning och reservhantering inte genererar vinst.

– Det strukturella problemet är att vi har en systemoperatör och en stamnätsägare i samma bolag. När samma aktör ansvarar både för nätinvesteringar och systemdrift tenderar långsiktig planering att styras av kapitalintressen snarare än systembehov. Det här gäller även Svenska kraftnät, vilket jag har påpekat. Därför är det intressant att det nu bekräftas av en av världens mest erkända tekniska universitet, säger han.

Mats Nilsson beskriver systemdrift som en verksamhet som kräver snabbhet och marknadsnärvaro, något helt annat än att bygga infrastruktur.

– Att hantera systemdrift är att tänka i mikrosekunder. Operatören måste snabbt kunna förutse brister, utveckla instrument för balansmarknader och fatta beslut på sekunder, inte i långa investeringscykler.

– Det här är bara ännu en signal om att det inte är bra att ha en systemoperatör och en stamnätsägare i samma bolag.

I länder som USA och Storbritannien har man i stället delat upp rollerna. Fristående systemoperatörer som hanterar driften, medan separata nätbolag bygger och förvaltar infrastrukturen. Det skapar tydligare ansvar, snabbare beslutsvägar och bättre marknadsintegration.

Mats Nilsson förespråkar att även Sverige går i den riktningen och att Svenska kraftnät delas upp i en oberoende systemoperatör och en renodlad stamnätsägare.

– Annars riskerar vi att hamna i samma situation som Spanien vad tiden lider.