Inget län lever upp till regeringens mål för 2035 om att 25 procent av alla förstaårselever på gymnasiet ska välja det naturvetenskapliga programmet eller teknikprogrammet. I dag är rikssnittet 21 procent och endast i Skåne syns en tydlig ökning, enligt Sveriges Ingenjörer.

Det behövs en gymnasieskola som rustar eleverna för ett dynamiskt och kunskapsbaserat arbetsliv. Det skriver företrädare för industrin på DN Debatt. För att regeringens kommande utredning ska bli framgångsrik krävs därför särskilt fokus på tre speciella frågor, menar de.

Elever som läser naturvetenskap eller teknik på gymnasiet missgynnas av dagens betygssystem. Därför väljs utbildningarna bort av taktiska skäl, visar en ny undersökning från Sveriges Ingenjörer.

Liberalerna har hakat upp sig på vinstfrågan, skriver Daniel Persson på NWT:s ledarsida.

Det industritekniska programmet är ett av dem som snabbast ger jobb efter gymnasiet. Ändå är det relativt okänt bland unga, enligt Ungdomsbarometern. Men det vill Teknikföretagen nu råda bot på – med en digital studievägledare.

Det är inte bara stora koncerner utan även över tusen mindre skolföretag i hela landet som kan tvingas till nedläggning om förbudet mot aktiebolag blir verklighet. 340 000 elever kan tvingas se sig om efter en ny skola. "Då står Sverige inför en kunskapskollaps”, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega Utbildning, till TN.

Regeringen tillsätter en utredning för att ta fram en ny speciallärarutbildning.

”Det är dåliga skolor som skall förbjudas – inte elevernas valfrihet”, skriver NWT:s ledarredaktion.

Trots att fler unga söker sig till yrkesprogram på gymnasiet jämfört med tidigare år går utvecklingen trögt. ”Vi saknar nästan 20 000 elever på yrkesprogrammen, varje år”, säger Johan Olsson på Svenskt Näringsliv.

79 procent av eleverna på fordons- och transportprogrammet hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter studenten, rapporterar SVT.