En snabb utvidgning kan leda till fler affärer för svenska företag. Men det kräver att både kandidatländer och EU gör sin hemläxa. ”Vi behöver ett EU som växer, vi behöver ett EU som blir mer konkurrenskraftigt. Vi har saknat detta perspektiv, ett affärscase för EU:s utvidgning”, sa Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium.

Europa utmålas allt oftare som hopplöst efter de andra stormakterna. Men med rätt tillväxtpolitik har Europa i själva verket stora möjligheter att dra ifrån på den globala arenan, skriver nationalekonomen Stefan Fölster på DN Debatt.

En tillräcklig majoritet av EU-länderna uppges säga ja till EU:s stora handelsavtal med Sydamerika.

EU:s bönder är fortsatt motståndare till Mercosuravtalet och för att blidka dem lovar unionen ökat stöd till lantbruket.

Den 1 januari tog Cypern över EU-klubban. Souad Abid, biträdande myndighetschef på Sveriges ambassad i Cypern, hoppas att ordförandeskapet ska bidra till att näringslivet får upp ögonen för landet. ”Svenska företag har ofta inte så bra koll på möjligheterna på den cypriotiska marknaden”, säger hon till TN.

Den regelbaserade världsordningen rasar samman och ersätts av en verklighet där stormakter tar för sig på de svagas bekostnad. Flera forskare larmar nu om att USA:s nya säkerhetsstrategi ytterligare har förvärrat läget och att EU måste agera. ”Risken är att man sätter upp mål om tio år eller längre. Vi har kanske inte tio år”, säger Martin Ljunge vid IFN.

EU står inför ett vägval där öppen handel ska balanseras mot växande krav på självförsörjning. Forskare, företag och politiker varnar för vad som händer om Europa väljer fel väg. "Vi ska inte bygga murar runt Europa", säger Johanna Lybeck Lilja på Finansdepartementet.

EU-kommissionen har lagt fram skarpa förslag om att centralisera Europas börser och finanstillsyn. Sveriges finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är kritisk till planerna. ”Jag betvivlar starkt att det skulle vara en framgångsfaktor med bara en stor börs i Europa”, säger han till TN.

Sverige kan hoppas på nytt liv för sin EU-rabatt. Kompensationen uppges vara tillbaka i det senaste kompromissförslaget om nästa långtidsbudget.

Utsläppen i EU ska år 2040 ha minskat med 90 procent, jämfört med 1990 års nivåer.