Svaga kronan gör Nobelpriset allt mindre värt
Nobelpriset (TT)
Den svaga kronan kan slå hårt mot årets Nobelpristagare. Trots att årets prissumma är högre än någonsin är priset värt mindre för utländska pristagare än vad det var för 20 år sedan.
För årets prissumma, på 11 miljoner kronor, får man knappt 1 miljon amerikanska dollar. Det är mindre än för två årtionden sedan, när prissumman var värd nästan 1,3 miljoner dollar – trots att den i svenska kronor då var 1 miljon lägre.
Det är inte första året som priset är värt mindre för USA-baserade forskare, som brukar vara i majoritet. De senaste åren har prislappen legat under miljondollarstrecket flera gånger. Som lägst under 2000-talet var den 2016, då det bara motsvarade 870 000 dollar.
"Inte övervägt annan valuta"
Trots kronkursens stora påverkan på prissumman så har Nobelstiftelsen inga planer på att dela ut prispengarna i en annan valuta.
"I förvaltningen av sitt kapital sprider Nobelstiftelsen sina risker genom att investera i olika valutor, men man har inte övervägt att dela ut prisbeloppet i en annan valuta än den svenska kronan", skriver stiftelsens pressansvariga, Annika Pontikis, i ett mejl till TT.
Att prissumman höjdes med 1 miljon i år beror enligt Nobelstiftelsen på att det finns "ekonomisk bärkraft" att göra så. I slutet av förra året uppgick stiftelsens förmögenhet till 5,8 miljarder kronor. Pengarna förvaltas i bland annat aktier och fastigheter för att få en så hög avkastning som möjligt.
Men finanserna har inte alltid sett lika starka ut. 2012 sänktes prissumman från 10 till 8 miljoner som en del i ett sparprogram. Först 2020 var den tillbaka på 10 miljoner igen. Vissa av de åren var priset ändå värt mer i amerikanska dollar jämfört med nu, som 2013 när det motsvarande knappt 1,3 miljoner dollar.
Vill höja prissumman
Nobelstiftelsens ambition är att undan för undan kunna höja prissumman, bland annat för att priset ska vara konkurrenskraftigt gentemot andra priser.
Men hur mycket högre den kan väntas bli, eller när, kan stiftelsen inte säga, enligt Pontikis.
"En ny bedömning av förutsättningarna görs varje år, därför går det inte att uttala sig om eventuella framtida höjningar idag".
Annika Andersson/TT
Fakta
1975: 630 000, motsvarande 143 000 amerikanska dollar (ca 4 032 000 kronor i dagens penningvärde)
1980: 880 000 kronor, motsvarande ca 200 000 amerikanska dollar (ca 3 573 000 kronor i dagens penningvärde)
1985: 1 800 000 kronor, motsvarande ca 234 000 amerikanska dollar (ca 4 653 000 kronor i dagens penningvärde)
1990: 4 000 000 kronor, motsvarande ca 712 000 amerikanska dollar (ca 7 815 000 kronor i dagens penningvärde)
1995: 7 200 000 kronor, motsvarande ca 1 084 000 dollar (ca 11 422 000 i dagens penningvärde)
2000: 9 000 000 kronor, motsvarande ca 932 000 amerikanska dollar (ca motsvarande 13 923 000 kronor i dagens penningvärde)
2005: 10 000 000 kronor, motsvarande ca 1 258 000 amerikanska dollar (ca 14 411 000 kronor i dagens penningvärde)
2010: 10 000 000 kronor, motsvarande ca 1 460 000 amerikanska dollar (ca 13 152 000 kronor i dagens penningvärde)
2015: 8 000 000 kronor, motsvarande ca 941 000 amerikanska dollar (ca 10 338 000 i dagens penningvärde)
2020: 10 000 000 kronor, motsvarande ca 1 196 000 amerikanska dollar (ca 11 966 000 kronor i dagens penningvärde)
2023: 11 000 000, motsvarande knappt 100 000 amerikanska dollar (28 september)
Källa: Nobelstiftelsen, Poundsterlinglive.com, Ekonomifakta
Fakta
Sedan starten 1901 har prissumman varierat stort i fast penningvärde. Det första årets pris var på 150 782 kronor – knappt 10,7 miljoner i dag.
Därefter föll summan till att 1919 bara vara 28 procent av det ursprungliga värdet.
Även i början av 40-talet, under andra världskriget, var summan på en relativt sett låg nivå, bara 29 procent av det ursprungliga värdet.
Som mest var priset värt 2001 – 144 procent av det första årets pris.
Källa: Nobelstiftelsen