DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Torkan kan driva på inflationen

Kommer värmen och solen att bränna på inflationen? Arkivbild. Bild: Matthias Schrader

Ekonomi (TT)

Snustorrt på åkrarna, och ingen större bättring i sikte. Nu ser skördarna ut att bli rejält mycket sämre än vanligt. Det kan göra att matpriserna stiger och att inflationen biter sig fast.

– Vi hoppas på regn, säger Lantmännens spannmålsexpert Per Germundsson.

Vetet, havren och rågen står och slokar i värmen runt hela Östersjöområdet.

– I Sverige, Danmark och runt Östersjön kommer det att bli sämre skördar än normalt. Det är för tidigt att säga hur mycket, men det kan komma att påverka prisbilden, säger Per Germundsson, chef för försäljning och försörjning av spannmål på Lantmännen.

Lantmännen håller på att ta fram sin skördeprognos som presenteras i början av juli, men redan nu står det klart att skördarna blir ganska så ordentligt mycket sämre än vanligt. Grödorna som vi lever av har redan torkat i den tidiga sommarhettan.

Sverige brukar vara en exportör av spannmål, men det här året kan bli annorlunda, Sverige kan till och med tvingas importera, förklarar han och säger att i Europa ser det dock lite bättre ut.

Stor påverkan av spannmål

Priset på spannmål påverkar såväl mjölbaserade livsmedel som köttet och mjölken eftersom djuren äter en del spannmål. I år var också höskörden dålig på grund av torkan, så djuren kan behöva få ännu mer spannmål som tillskott, berättar Per Germundsson, och säger som så många andra:

– Vi hoppas på regn.

På Coop, som har knappa 20 procent av livsmedelsmarknaden, ser man inte just nu att att torkan påverkar prisbilden. Men det kan bli så framöver, enligt Coops pressavdelning.

"Om det inte faller regn om 2-3 veckor kommer det däremot påverka priserna för frukt och grönt. När det kommer till kött kommer det inte påverka prisbilden närmaste tiden" skriver Coop i ett mejl till TT.

Om det blir en torrsommar som den 2018 kan det däremot bli annorlunda framöver.

"2018 – när vi senast hade en större torka– påverkar oss i branschen fortfarande när det kommer till vissa djurslag" skriver Coop.

Matpriserna väger ganska tungt i Statistiska centralbyråns inflationsmätningar. Majsiffran för inflationen, 9,7 procent enligt måttet KPI, sjönk från 10,5 procent i april. En viktig orsak var just att matpriserna på en månad hade fallit med 0,4 procent. Om matpriserna vänder upp igen kan det påverka inflationen.

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, förklarar att rent principiellt så är det tveklöst så att lägre tillgång på en vara, som spannmål, ger högre priser.

– Men det är också en fråga om kvantitet. Svensk produktion är kanske relativt liten, säger Johan Hassler.

Globala livsmedelspriser på väg ned

Bengt Johansson, utredare på Jordbruksverket, förklarar att det inte är alldeles säkert att torkan ger högre matpriser. Livmedelspriserna globalt är på väg ned, och i Europa ser skördeprognoserna för spannmål rätt bra ut, förklarar han.

– Producenterna här kan behöva kompensera sig med högre priser, men priserna på livsmedel generellt har gått ned.

Fast under den här krisen, då kostnaderna har rusat, har producenterna varit väldigt snabba på att höja sina priser i nästa led, förklarar John Hassler. Så har det inte varit tidigare.

– Tidigare har producenterna minskat sina vinstmarginaler i stället, men nu visar undersökningar att de har haft lättare att höja. Det gör att det finns skäl att vara mer orolig för prishöjningar.

Johanna Cederblad/TT

Siffrorna från torkkrisen 2018 visar att producenterna fick ökade kostnader, men då kunde inte producenterna höja priserna gentemot konsumenter lika mycket, konsumentprisindex påverkades inte särskilt mycket. Under 2022 har dock producenterna höjt sina priser då kostnaderna ökat. Bild: Anders Humlebo/TT

Fakta

Inflationen för maj var 9,7 procent i årstakt enligt måttet KPI. Det föll från 10,5 procent i april. Lägre matpriser bidrog med 0,1 procentenhet för skillnaden mellan april och maj.

Livsmedel har stigit 14,8 procent på ett år. Bidraget till inflationen är 1,7 procentenheter.

Källa: Statistiska centralbyrån