RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Oväntat kraftigt fall för inflationen

Färska inflationssiffror för april redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB). Arkivbild Bild: Chris Anderson/TT

Inflationen i april föll oväntat mycket, visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Särskilt om man rensar bort ränteeffekter.

Enligt måttet KPI sjönk prisökningarna i årstakt till 10,5 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Analytiker hade i snitt räknat med 10,6 procent, samma nivå som i mars, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.

Rensar man bort ränteeffekter, enligt måttet KPIF, blev inflationen 7,6 procent. Det kan jämföras med 8,0 procent i mars och en snittprognos på 8,0 procent.

Den underliggande inflationen – det vill säga KPIF-inflationen rensat för energipriser – föll till 8,4 procent i april. Där hade analytiker räknat med en nedgång till 8,7 procent, från 8,9 procent i mars.

Prisökningarna i april var oväntat svaga även om man jämför med prisnivåerna månaden före.

Jämfört med mars steg konsumentpriserna i april med 0,5 procent, mot 0,6 procent i mars och väntade 0,6 procent. Men det mesta av denna prisökning är ränteeffekter. Rensar man bort räntan steg priserna i mars med 0,2 procent, vilket kan jämföras med en snittprognos på 0,5 procent.

Fakta

Det vanligaste måttet för inflations- och kompensationsberäkningar i Sverige är KPI, konsumentprisindex. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, inklusive energipriser och ränteförändringar.

Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar också ett mått där effekterna av ränteförändringar tas bort, KPIF (KPI med fast ränta). Sedan 2017 är KPIF Riksbankens målvariabel för inflationen, och deras inflationsmål är 2,0 procent.

Ett tredje mått på inflationen är KPIF exklusive energi. Det kallas också underliggande inflation.

Källa: SCB