”Antalet nyanställda spelar (...) ingen roll, om resultaten uteblir”, skriver Bean Khalil på Di:s ledarsida.

En ny rapport visar att polisen har blivit sämre på att lösa mängdbrott trots att antalet anställda har ökat kraftigt. ”Mängdbrotten hanteras fortfarande inte tillräckligt effektivt”, säger brottsexperten Lena Nitz till TN.

Polisen har de senaste åren blivit bättre på att bekämpa den grova organiserade brottsligheten men när det gäller mängdbrotten har utvecklingen gått i motsatt riktning – trots att myndigheten har vuxit kraftigt. ”Man borde åtminstone inte ha försämrat resultaten” säger Albin Östervall, utredare på Brå, till TN.

Mängdbrotten har skjutit i höjden och den kriminella ekonomin breder ut sig. Samtidigt tvingas drabbade företag se på när utredningar läggs ner på löpande band. Nu lovar både S och M krafttag. ”Min uppfattning är att polisen har fattat signalen”, säger Mikael Damsgaard (M), gruppledare i justitieutskottet, till TN.

Polisen vill ha kraftigt höjda anslag kommande år. 2029 rör det sig om drygt tolv miljarder kronor mer än i år.

Infiltration i svenska myndigheter utgör ett allvarligt hot – men arbetet för att motverka det är otillräckligt, enligt en granskning.

När Jens V Petersen gjorde en polisanmälan om förskingring trodde han att det var ett solklart fall som snabbt skulle resultera i en fällande dom. Men trots flera års byråkratisk kamp med två olika myndigheter har inte mycket hänt. ”Det här borde vara en halvtimmes jobb för polisen. Det är nästan skrattretande”, säger han till TN.

Polisen avvisade under förra året 400 personer som de bedömde var i Sverige för att begå brott, en kraftig ökning.

Sveriges kriminella ekonomi bedöms omsätta 352 miljarder kronor och dra in 185 miljarder i vinst årligen.

Förra året anmäldes färre brott än under 2024, visar nya siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå).