Kina har på kort tid gått från att vara världens fabrik till att utmana västerländska företag på allt fler områden. Efter stål- och fordonsindustrin flyttar landet nu fram positionerna även i andra delar av värdekedjan, vilket Di och flera andra affärstidningar rapporterat om. Nordiska storbolag ser Kina som ett växande hot, enligt en SEB-enkät. Bilexporten, som drivs av elbilar, har efter åtta månader redan passerat hela fjolårets nivå, medan bilförsäljningen på hemmaplan rasar. EU:s handelsunderskott mot Kina uppgår till omkring en miljard euro om dagen, enligt Eurostat. Flera Kina-experter, däribland statsvetaren Anna Michalski, menar att Kinas press på Europa har gått från industripolitik till en fråga om totalförsvar.

Samtidigt växer Kinas ekonomi långsammare än tidigare. Enligt landets statistikbyrå ökade BNP med 4,5 procent i tredje kvartalet, något mer än väntat, men den svaga inhemska efterfrågan präglar alltjämt utvecklingen. Debatten om hur Europa ska svara handlar främst om importtak på kinesiska hybridbilar, skydd mot prisdumpning och subventioner, men också om hur Europa själv kan stärka konkurrenskraften genom bättre villkor för investeringar, företagande och industriell förnyelse. EU-kommissionen understryker att relationen till Kina är en avgörande fråga för europeisk industri, handel och säkerhet.

Här samlar TN nyheter, analyser och debatt om Kinas växande ekonomiska makt samt Sverige och EU:s relation till Peking.