RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Tillväxtchock hotar pressa upp räntan

Ekonomi (TT)

Den svenska tillväxten ser betydligt starkare ut än väntat i en färsk BNP-indikator från Statistiska centralbyrån (SCB).

I kombination med inflationsindikatorer bäddar det för åtstramningar från Riksbanken.

– Räntorna har bottnat, säger Nordea-ekonomen Torbjörn Isaksson.

Efter svackan i augusti fick den svenska tillväxten ny fart i september, visar SCB:s preliminära BNP-indikator för månaden.

För hela tredje kvartalet ger det det en tillväxt på 4,7 procent i årstakt.

– Det var starkare än väntat, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

– Allting går bra under tredje kvartalet. Det är en väldigt bred uppgång, tillägger han när han förklarar vad som driver på utvecklingen.

Trots produktionsstopp

Jämfört med kvartalet före hamnade tillväxten dubbelt så högt under tredje kvartalet mot vad Nordeas ekonomer hade räknat med.

– Vi hade räknat med 0,9 procent mot kvartalet före. Nu kom det in på 1,8 procent, säger Isaksson.

– Det är särskilt starkt då vi vet att brist på insatsvaror tyngde tillväxten under tredje kvartalet. Vi vet ju att fordonsindustrin hade produktionsstopp i slutet av augusti och början på september – men trots det går ekonomin starkt.

Han räknar med att de oväntat starka BNP-siffrorna kan tvinga prognosmakare att skruva upp sina prognoser för helåret. Det kan även pressa Riksbanken att börja strama åt sina stimulanser snabbare än vad direktionen hittills flaggat för.

– Viktigt i dagens dataskörd är också att inflationsindikatorerna slår i taket, säger Isaksson.

"Räntorna har bottnat"

Detta gör att även de inflationsprognoser som ligger på marknaden ser låga ut.

– Det ökar sannolikheten för att Riksbanken agerar nästa år. Vi tror att en minskning av Riksbankens balansräkning – alltså att man minskar innehavet av obligationer – är mer sannolikt än en räntehöjning, säger Isaksson.

Ett minskat innehav av obligationer på Riksbankens balansräkning innebär också ett tryck uppåt på räntorna för svenska hushåll och företag.

– Det är ingen dramatisk ränteuppgång vi ser än så länge. Men räntorna har bottnat och det rör sig uppåt, säger han.

Detta skulle enligt Isaksson ligga i linje med hur centralbanker i omvärlden agerar just nu, med räntehöjningar i Norge och Nya Zeeland och tydliga signaler om planerade penningpolitiska åtstramningar från bland annat USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), kollegorna i Kanada och brittiska Bank of England.

Högre marknadsräntor talar också för att den svenska bostadsmarknaden svalnar.

– Räntorna är oerhört viktiga för bostadsmarknaden och hushållen och dessutom är utbudet av bostäder högt – det byggs mycket bostäder, säger Isaksson.

– Det finns sannolikhet för att bostadspriserna faller tillbaka lite grann, senare under 2022, tillägger han.

Kraftigt lyft i juli

SCB reviderar i samband med septembersiffran BNP-siffror ända tillbaka till april månad i år. Den stora förändringen är ett oväntat kraftigt lyft i juli.

”Efter en svag augusti vände BNP upp igen i september. Men för kvartalet som helhet är det den starka julimånaden som driver hela uppgången,” skriver Neda Shahbazi, nationalekonom på SCB, i en kommentar.

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade i september med 1,6 procent jämfört med månaden före, enligt SCB. Jämfört med motsvarande månad i fjol ökade BNP med 3,3 procent.

Statistiken är korrigerad för kalendereffekter och säsongsvariationer.

BNP-indikatorn ska ge en tidig bild av utvecklingen i den svenska ekonomin. Den är baserad på ett mer begränsat och preliminärt underlag än de ordinarie nationalräkenskaperna.

Joakim Goksör/TT