RIKSBANKEN OCH RÄNTAN

Riksbanken på autopilot

På tisdag är det dags för årets andra räntebesked från Riksbanken, med Stefan Ingves som chef. Det väntas inga justeringar av vare sig styrräntan, räntebanan eller stödköpen. Arkivbild. Foto av Henrik Montgomery/TT

Ekonomi (TT)

Det är glödhett på både börs och bostadsmarknad och återhämtningen tar nu fart.

Men varken ränta, räntebana eller stödköp väntas justeras i årets andra räntebesked.

– Riksbanken är på autopilot, i ett vänteläge, säger Peder Beck-Friis, Londonbaserad kapitalförvaltare på amerikanska Pimco.

Han tror, som alla bedömare som tillfrågats i en Reutersenkät inför räntebeskedet, att reporäntan lämnas oförändrad på noll.

– Och jag tror inte det finns någon anledning för Riksbanken att ändra något nu, varken i räntebanan eller stödköpsprogrammet, säger Beck-Friis.

Tror Ingves är nöjd

Tongångarna är snarlika på andra håll.

– Jag tror att Stefan Ingves är ganska nöjd med utvecklingen, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, fyller i:

– Riksbanken kanske får justera upp sin syn på tillväxt i svensk och global ekonomi, men i övrigt har de vallat vägen för den här utvecklingen. Det tycker jag är bra.

SEB-ekonomen Olle Holmgren räknar inte heller med några penningpolitiska nyheter från Brunkebergstorg på tisdag. Fast han tillhör en växande skara bedömare som gärna hade sett en åtstramning, inte minst med tanke den senaste tidens tecken på överhettning på bostadsmarknaden.

– Det var rätt att blåsa på förra året. Men när huspriserna ökar med 15–20 procent ser man att det finns baksidor med det här också, säger han.

"Svårt att kontrollera"

Och det är inte bara Riksbankens delvis omstridda stödköp av bostads- eller företagsobligationer som Holmgren tycker borde bromsas:

– Det är hela paketet, att vi haft så låga räntor under så lång tid, som gör det svårt att kontrollera bostadsmarknaden.

Isaksson på Nordea är inne på samma spår. Han beskriver bostadsmarknaden som hetare än någonsin och ifrågasätter särskilt köpen av bostadsobligationer i detta läge.

– Det är mycket tveksamt. Riksbanken bör minska stödköpen, säger han.

Han varnar för att man med denna "överstimulans" bygger upp risker som slår tillbaka längre fram.

– Stora delar av ekonomin normaliserades redan under andra halvåret 2020, men man fortsätter nu att elda på, säger han.

Finanspolitiska åtgärder

Varken Isaksson eller Holmgren tror dock att Riksbanken tar detta steg i detta räntebesked – även om det finns risk att högre råvarupriser, transportkostnader och komponentbrist tvingar Riksbanken att lyfta inflationsprognosen mer än i sin februariprognos.

Pimcos Beck-Friis tycker att diskussionen om minskade stimulanser från Riksbanken väcks för tidigt och utesluter inte att det snarare kan behövas mer för att få upp inflationstrycket – och i så fall i form av mer finanspolitiska åtgärder.

När det gäller penningpolitiken ser Beck-Friis många år med nollränta framför sig och en epok präglad av fortsatta problem att varaktigt få upp inflationen och inflationsförväntningarna till målnivån på nära 2 procent.

Alla fyra bedömare som TT talat med inför räntebeskedet räknar med att Riksbankens stödköp på sammanlagt 700 miljarder kronor nu fortgår enligt plan, året ut. Därefter har det från Riksbanken flaggats för att man avser att behålla nivån på portföljen med återköp för att ersätta obligationer som förfaller 2022.

– Det kan även vara för tidigt att minska innehavet 2023, säger Beck-Friis om hur de ser ut bortom det.

– Och när det gäller räntebanan tror jag att den kommer att ligga kvar på noll ett bra tag framöver, tillägger han.

Avgörs av ECB

Riksbankens spelrum avgörs till stor del av hur Europeiska centralbanken (ECB) agerar med sina stödköp och räntor, enligt Beck-Friis.

– Det är långt ifrån säkert att ECB kan höja räntan under de närmaste fem åren, säger han.

Han påminner om hur Riksbanken 2010–2011 höjde räntan i återhämtningen efter finanskrisen utan att ECB höjde.

– Det var ett misstag. Kronan stärktes och inflationen gick ned i Sverige och till slut var Riksbanken tvungen att sänka räntan ytterligare.

Joakim Goksör/TT

Fakta

Riksbanken beslöt på senaste penningpolitiska mötet i februari att lämna reporäntan oförändrad på noll procent och fullfölja planerna med stödköp inom ramen för programmet på 700 miljarder.

Samtidigt justerades prognosen för svensk inflation och BNP. Tillväxtprognosen höjdes till 3,0 procent i år, men sänktes till 3,9 procent 2022. Prognosen för så kallad KPIF-inflation höjdes samtidigt till 1,5 procent i år och 1,3 procent 2022.

Den så kallade räntebanan, alltså prognosen för reporäntan, låg på noll under hela prognosperioden till och med första kvartalet 2024.

De flesta bedömare räknar med justerade BNP-, arbetslöshets- och kanske inflationsprognoser i tisdagens räntebesked. Men i princip ingen tror att det blir justeringar av räntan, räntebanan eller av stödköpsplanerna.

Källa: Riksbanken