DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN

Juristen: Så driver Skatteverket tusentals företag i konkurs – ”Tar till schack matt-kortet”

Skatteverket har blivit allt mer aggressivt och ansöker om att sätta bolag i konkurs – även innan tvisten är avgjord, varnar skattejuristen Therese Walerholt. ”Det säger sig självt att det inte blir en objektiv bedömning”, säger hon till TN.

Skatteverket har satt i system att ansöka om att sätta bolag i konkurs även om skatten som ska betalas inte är fastställd än, säger Therese Walerholt, vd på juristbyrån Walerholt Law.

– Vi har flera ärenden där skattemålet ligger i domstol samtidigt som det pågår en konkursförhandling. Får man inte anstånd med skatten och tingsrätten prövar konkursmålet går dessa bolag i konkurs. Det handlar om bolag som skulle klarat sig om de fått skattefrågan prövad först, säger hon till TN.

– I praktiken är det så att när Skatteverket har tagit ett beslut måste man betala skatten – även om man anser att skattebeslutet är fel och överklagar. Det kan handla om flera miljoner kronor.

Enligt Therese Walerholt är det grundläggande problemet att det finns två lagstiftningar som krockar. Å ena sidan handlar det om Skatteförfarandelagen, som innebär att Skatteverket får fatta beslut om skatt, skattetillägg och driva in skatten. Å andra sidan handlar det om Konkurslagen, där man inte får försätta en gäldenär i konkurs om fordran är stridig.

”Skatteverket avväpnar motparten, bolaget, innan man hunnit pröva ärendet”.

Skatteverket som borgenär kan ansöka om att sätta ett företag i konkurs på en obetald fordran även om företaget överklagat fordran. Det innebär alltså att Skatteverket kan ansöka om konkurs trots att skulden är tvistig och företaget vinner skattetvisten vid ett senare tillfälle.

Skatteverket har kommunicerat att man avser söka över 2 000 bolag om året i konkurs oavsett om skatten är tvistig eller ej. Detta gäller även företrädarna som går i personlig konkurs, berättar Therese Walerholt som menar att Skatteverket satt i system att begära bolag i konkurs och att det verkar vara en intern policy.

– Vi kan se att Skatteverket först säkrar tillgångar och sedan skickar en ansökan om att försätta bolaget i konkurs trots att man är medveten om att bolaget överklagat skattebeslutet.

– Bolaget blir då handlingsförlamat för de kan inte bedriva sin verksamhet med en konkursansökan från Skatteverket. Bolaget kan inte heller betala ett professionellt ombud då Skatteverket tagit tillgångarna. Tingsrätten beslutar därefter om bolagets konkurs på uppdrag av Skatteverket. Skatteverket avväpnar motparten – bolaget – innan man hunnit pröva ärendet och slipper därmed få skattebeslutet ifrågasatt.

Therese Walerholt har cirka 19 års erfarenhet av skatteärenden, med ett särskilt fokus på momsfrågor. Hon har tidigare jobbat på den myndighet som hon nu driver processer mot. 2007 började hon på Skatteverket och satt därefter ting på förvaltningsrätten i Stockholm.

– Jag hade bilden att alla skulle få en objektiv ny bedömning i förvaltningsrätten av Skatteverkets beslut. Men vid ett tillfälle kom en rådman in sa ”Men Therese, vad är det du håller på med? Vi går på Skatteverkets linje i 98 procent av fallen”.

– Det fick mig att vakna upp från den illusion man fick på juristlinjen om objektivitetsprincipen och legalitetsprincipen. Objektiv bedömning kanske finns i allmän domstol men inte i förvaltningsdomstolen.

”Det säger sig självt att det inte blir en objektiv bedömning”.

Och hon är inte ensam om sin kritik mot skatteprocesserna. Över 60 procent av de advokater som arbetar med skattemål anser att processen fungerar dåligt vid förvaltningsdomstolarna. Detta enligt en undersökning som Stiftelsen Rättvis skatteprocess har gjort tillsammans med Advokatsamfundet. 2018 gjordes samma undersökning med i princip samma resultat. Resultaten går att jämföra med advokater som processar i andra mål, där är motsvarande andel 15 procent.

Therese Walerholt menar att det är problematiskt när staten både agerar åklagare och domare. Skatteverket är en expertmyndighet och har utredningsskyldighet där de ska vara objektiva. Skatteverket ska även ta hänsyn till omständigheter som talar till fördel för den skattskyldige. Det är troligen skälet till att förvaltningsdomstolarna ofta går på Skatteverkets linje, menar hon.

– Efter att beslutet är fattat blir Skatteverket part i målet och tar ställning för staten mot den skattskyldige. Det säger sig självt att det inte blir en objektiv bedömning. I förvaltningsrätten förutsätter rådmännen att handläggarna gjort en objektiv utredning. Men det händer alltför ofta att omständigheter som talar till fördel för den skattskyldige utelämnas eller feltolkas.

”Viljan att betala skatt vilar på att skatten som ska betalas är korrekt”.

Efter några år på olika revisionsbyråer startade hon eget 2017.

– När jag var på Skatteverket var mottot ”det ska vara lätt att göra rätt”. Skatteverket skulle inte sätta dit folk. Jag gillade det och mitt företag ”Walerholt Law”:s motto är därför ”Rätt skatt ska betalas”.

Enligt henne har det under de senaste åren blivit tydligt att Skatteverket bytt strategi – och blivit tuffare.

– Numera kommer helt vanliga företagare som gjort mindre fel eller inga fel alls och ber om hjälp då de har blivit betalningsskyldiga på gigantiska belopp.

Skatteverkets tidigare motto har försvunnit och bytts ut mot en mer aggressivt beteende, menar hon.

– Ibland ägnar man sig åt smutskastning. I ett fall där ungdomar brutit sig in på kundens kraftvärmeverk och sprejat graffiti visades graffitin upp i rätten för att smutskasta min klients anläggning och verksamhet, det var extremt lågt.

– När sakfrågan är moms, har graffiti och ungdomars skadegörelse inget med målet att göra.

Det nya synsättet måste komma från ledningen och sippra ned i organisationen, menar hon.

– Det nya beteendet är väldigt farligt för det leder till att allmänheten tappar förtroendet. Det skadar samhället i grunden.

– Viljan att betala skatt vilar på att skatten som ska betalas är korrekt. Om staten i stället sätter dit företagare till varje pris oavsett om skatten är rätt eller ej tappar vi tron på samhället.

”Bolaget upptaxerades med cirka 25,6 miljoner. Pengar som ingen någonsin sett”.

Therese Walerholt berättar om ett ärende som hon driver som handlar om ett företag som under flera år sålt rotfrukter på olika ställen under 2020 och 2021.

– Då det var dålig mobiltäckning på landet varför de hade de svårt att få kassaregistret att fungera.

Skatteverket gjorde en kontroll där de skulle kolla om de hade ett kassaregister.

– Handläggare hade gjort noggranna noteringar om handlarens utseende, kroppshydda och kläder, men inte räknat antalet kunder. Skatteverket räknade inte så noga, men uppskattade cirka 20–25 kunder vid varje tillfälle.

– Besöken gjordes vid platser som Solna, Östersund och Södertälje. Bolaget upptaxerades med denna uppskattning cirka 25,6 miljoner. Pengar som ingen någonsin sett.

Men, enligt Therese Walerholt och bolaget, verkade företaget framför allt på landsbygden med mycket färre kunder.

– De hade i snitt fem kunder. Skatteverket uppskattade att det var 20 för det var så många man såg i storstan. Det är rätt stor skillnad. I förvaltningsrätten satt Skatteverket och sa att ”det är lika många kunder på landet som i stan”, därför var deras uppskattningar rimliga. Det var en surrealistisk upplevelse.

– Vi hade till och med en professor i statistik som sa rakt ut att Skatteverkets uträkningar var bristfälliga. Han uttryckte sig dock lite mer informellt, och hänvisade till ett uttryck man använder inom statistik när underlaget är dåligt. ”Skit in- skit ut” vilket då betyder att det inte går att få ett bra resultat om man inte har bra underlag.

Skatteprocesser kan ofta vara fasansfulla och leda till personliga tragedier, speciellt i detta fall, menar hon.

– De har tagit allt ifrån företrädaren. De har tvingat henne att sälja ärvda fastigheter. De har gjort beslag och gått in i hennes hem för att leta efter kontanter, guld och märkeskläder, utan att hitta något av större värde. Vilket är mycket märkligt, hur gömmer man 25 miljoner i hundralappar?

Till slut vann bolaget förvaltningsdomstolen.

– Då tänker man kanske att personen ska få tillbaka allt? Men det händer inte eftersom Skatteverket överklagar. Skatteverket vägrar även följa domen från förvaltningsrätten och lyckas få inhibition, det vill säga att beslutet ska stå fast trots att Skatteverket förlorat.

– Som om det inte räcker tar Skatteverket även till schack-matt-kortet.

”Skatteverkets ombud måste gått direkt från rättegången till skrivbordet för att ansöka om att sätta bolaget i konkurs”.

Hon berättar att veckan efter att bolaget och företrädaren varit i domstolsförhandling skickade Skatteverket en betalningsuppmaning om konkurs till både företaget och företagsledaren.

– Vi insåg att Skatteverkets ombud måste gått direkt från rättegången till skrivbordet för att ansöka om att sätta bolaget i konkurs. De var så arga under förhandlingen och kände kanske på sig att de skulle förlora.

– Kanske var de arga för att det faktiskt är fler människor i stan än på landet eller så var de arga för att professorn kallade deras observationer för ”skit”. Blir en handläggare arg, då finns möjligheten att skada företaget och begära företaget i konkurs. Även om skatten ännu inte prövats. Hur kan detta vara rättssäkert?

Ärendet har vid skrivandets stund precis haft muntlig förhandling i kammarrätten och dom kommer om ett par veckor.

– I kammarrätten får de kanske rätt, igen, men alla tillgångar är redan sålda. Får vi rätt får bolaget och företrädaren återbetalt i pengar som sålts av och ersättning för ombud. Men det kommer vara mycket mindre än det som lagts ned och det som förlorats. Förlorar vi är det över för både företaget och företagsledaren. Då blir det personlig konkurs. Några pengar till staten tror jag inte det blir eftersom allt redan är utmätt.

Hon berättar om ett annat ärende som juristbyrån driver där hon menar att Skatteverket fått för sig att en företagare är en någon typ av ”momsbrottsling”.

– Han är aktiv i flera bolag och nu har de gått på alla bolagen. Många av de här bolagen fakturerar varandra då de utför tjänster eller säljer varor till varandra.

Skatteverket har nekat bolagen ingående moms på alla inköp. Samtidigt vill man att de ska betala utgående moms på all försäljning. Detta resulterade i en momsskuld på cirka 40 miljoner kronor.

– Tre av de runt 15 bolagen jobbar med cancermedicin och har nära samarbete med Karolinska. Det tar 10–15 år att utveckla en cancermedicin. Enligt momslagstiftningen så har man rätt att göra avdrag för uppstartskostnader – även om det tar 10–15 år.

– Trots det så ska de sättas i konkurs och måste nu sluta med sin utveckling av cancermedicin.

”Skatteverket måste fundera på om det är den typen av myndighet de vill vara”.

Skatteverket har i samtliga mål ansökt bolagen i konkurs och det pågår därför cirka 40 domstolsmål som avser moms, inkomstskatt, anstånd och konkurs, vilket innebär cirka 3–4 mål per bolag. Genom att söka bolagen i konkurs får inte bolagen prövningstillstånd i mer än en instans.

– Samtliga mål är pågående men vi har vunnit ett skattemål på cirka 1,5 miljoner kronor, fått anstånd i två mål som uppgår till 7 miljoner och när det gäller konkurserna så har vi förlorat några och vunnit några.

Hon menar att skatteprocessen i grunden är problematisk då Skatteverket både ska vara objektiv och samtidigt ta ställning för staten.

– Skatteverket måste fundera på om det är den typen av myndighet de vill vara. Beteendet att sätta dit företagare som inte gjort något fel eller missförstått en regel skapar bittra företagare och minskar viljan att betala skatt. Vi ser fler och fler företagsledare som flyttar både sig själva och verksamheten utomlands.

Ett annat stort problem med skatteprocesserna är att den som överklagar ett myndighetsbeslut inte har rätt till ombud eller rättegångskostnader. För rättssäkerheten är det ”katastrof”, menar hon.

– Vi kan inte jobba gratis och den skattskyldige får inte full ersättning även om man vinner. Många måste låna pengar för att kunna försvara sig.

– Man får inte glömma bort att det är minst två processer och skatteprocessen är bara en del. Blir det en brottsanmälan om ekobrott kan du åka i fängelse. Har du inte försvarat dig i skattemålet – då går åklagaren med största sannolikhet helt på Skatteverkets linje och då finns risk för fängelse.

Under de senaste åren har den organiserade brottsligheten spridit sig i samhället. För att motverka utvecklingen har politiken satsat på hårdare tag och skärpta straff. Enligt Therese Walerholt är det tydligt att myndigheterna fått mer muskler under den senaste tiden och att detta träffa även företag som inte är brottslingar.

– Och jag har en fråga; om skatten är felaktigt påförd av Skatteverket, vem är det som är tjuven då?

TN har försökt nå företrädare för förvaltningsrätten, som inte har återkommit.