DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Thedéen: Vi är på väg in i en ny fas
Ekonomi (TT)
Riksbankschefen Erik Thedéen ser en ny fas för penningpolitiken på väg att inledas efter inflations- och räntechocken 2022-2023.
Svensk ekonomi har än så länge klarat de tuffa åren förvånansvärt bra, tycker han.
"Räntekänsliga delar av den svenska ekonomin har förstås påverkats av räntehöjningarna. Hushållens konsumtion har minskat och bostadsinvesteringarna har fallit kraftigt. Men på aggregerad nivå har det motverkats av att andra delar av ekonomin har utvecklats relativt bättre. En viktig faktor bakom motståndskraften har varit att efterfrågan på arbetskraft har varit hög", säger Riksbankschefen Erik Thedéen i ett tal på Swedbank i Stockholm arrangerat tillsammans med Nationalekonomiska föreningen, enligt ett pressmeddelande.
Han vill inte blåsa faran över helt och hållet.
"Det finns fortsatt orosmoln men från ett inflationsperspektiv ser det betydligt ljusare ut. Inflationsmålspolitiken har för första gången på allvar prövats på uppsidan och – som det ser ut – klarat en stor uppgång i inflationen" , säger Thedéen.
"Vi är på väg in i en ny fas för penningpolitiken och för den svenska ekonomin när inflationen nu är tillbaka nära målet vilket bland annat möjliggör reallöneökningar", tillägger han.
Talet hålls sedan Riksbanken tidigare i maj sänkt styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,75 procent – den första sänkningen på över åtta år. Den kommer efter en period av snabba och stora räntehöjningar 2022-2023, från 0 till 4,00 procent. Höjningarna gjordes för att dämpa den ovanligt höga inflationen, som enligt KPIF-måttet toppade på 10,2 procent i december 2022.
Inflationen närmar sig nu Riksbankens mål på 2 procent i KPIF-inflation igen – med noteringar på 2,2 respektive 2,3 procent i mars och april. Och det senaste budet från Riksbankens direktion är att det kan bli två räntesänkningar till i år på 0,25 procentenheter var – om inflationsprognoserna håller – till en styrränta på 3,25 procent vid årsskiftet.
Många bedömare tror att det kommer att behövas fler räntesänkningar i år för att undvika en situation där den svenska inflationen faller ned till en för låg nivå – som den var på under stora delar av perioden 2009-2020.
Joakim Goksör/TT
