ELKRISEN

Nya hotet mot Sveriges elsystem: ”Oacceptabla konsekvenser”

Vattenkraftens miljöprövningar riskerar att leda till alldeles för stora produktionsförluster, vilket kan innebära problem för Sveriges elsystem, varnar tunga vattenkraftsägare. ”I samtliga scenarier som myndigheterna tittar på kommer de fram till att det får oacceptabla konsekvenser”, säger Vattenfalls Johan Dasht till TN.

Den svenska vattenkraften står inför ett vägskäl. Branschen står redo att anpassa sina kraftverk till moderna miljövillkor. Men för att göra det behövs grundläggande förutsättningar från regeringen - som just nu förbereder förslag för regelverk.

"Först när det finns ett regelverk med tydlig styrning har vi förutsättningar att uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten, utan att riskera elsystemet", skriver flera vattenföreträdare inför beskedet på SvD Debatt.

Behovet av ett regelverk har funnits redan kring Energiöverenskommelsen 2016 då branschen och fem riksdagspartier enades om att den svenska vattenkraften skulle förses med moderna miljövillkor under en tjugoårsperiod.

Som en del av avtalet gick vattenkraftsägarna med på att avsätta 10 miljarder kronor till Vattenkraftens miljöfond, för att finansiera de åtgärder som krävs för att uppnå prövningarna. I gengäld skulle politikerna se till att miljöprövningarna inte skulle leda till att mer än 1,5 TWh elproduktion skulle gå förlorad.

Styrning saknas

Men trots tydliga avsikter har en praktisk tillämpning av överenskommelsen uteblivit.

– De flesta partier och industrier är överens om att det finns en vision hur miljöprövningarna ska ske och inom vilket ramverk. Problemet är att visionen inte har brutits ner i tillräcklig grad i konkreta lagar, förordningar, föreskrifter, myndighetsbrev och så vidare. Det innebär att var och en agerar utifrån sin tolkning istället för en helhet, säger Johan Dasht, vd för Vattenfall vattenkraft och en av undertecknarna av debattinlägget.

Det räcker inte att visa en handlingsplan om nya lagar och förordningar inte omsätts i praktiken, menar han.

– Utan tydlig styrning kommer kostnadsbilden för miljöfonden i storleksordningen 10 miljarder aldrig kunna bibehållas.

Avsaknaden av regelverk har också lett till att produktionsförlusten överskridit det överenskomna riktvärdet på max 1,5 Twh. Redan 2022 fastslog Svenskt Näringsliv att prövningarna riskerar att leda till ett mångdubbelt större produktionstapp. I december samma år drog regeringen i handbromsen genom att pausa miljöprövningen av vattenkraften. Några månader senare fick tre myndigheter (Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten) i uppdrag att kartlägga att miljöprövningarna inte påverkar elsystemet på ett negativt sätt.

– I samtliga scenarier som de (myndigheterna reds. anm.) tittar på, kommer de fram till att det får oacceptabla konsekvenser för antingen reglerförmågan eller produktionsförmågan, säger Johan Dasht.

Ställer krav

För att få rätsida på detta listar Vattenfall, tillsammans andra branschkollegor, en rad åtgärder som regeringen bör ta hänsyn till. Det inkluderar att det nationella riktvärdet om max 1,5 TWh produktionsförlust blir bindande. Det krävs också tydliggörande av Svenska kraftnäts och Energimyndighetens roll att säkerställa en smidigare miljöprövningsprocess och att säkerställa att miljöåtgärder inom Natura 2000-områden ryms inom det nationella riktvärdet 1,5 TWh.

Det här är inte bara en fråga för vattenkraftsbranschen, utan också för Sveriges gröna omställning, menar Johan Dasht.

– Nu när vi planerar för mer fossilfri elproduktion som vindkraft och kärnkraft behöver vi även vattenkraft som är våra största batterier. Vattenkraften fungerar som ett dragspel, i samspel med den väderberoende elproduktionen, då den har förmågan att komma in och reglera elsystemet på sekund, på minut, på veckoskala och samtidigt spara vatten över säsonger från en säsong till en annan, säger han.

I takt med att samhället elektrifieras storsatsar Vattenfall på storskalig expansion av befintlig vattenkraft.

– När Sverige går mot en fördubbling av elproduktionskapaciteten, ser vi att behovet av flexibilitet ökar ännu mer. Här kan några av våra befintliga anläggningar med fördel effektiviseras ytterligare. Ett exempel är Juktan, som idag är ett litet vattenkraftverk, som vi tittar på att bygga om till ett pumpkraftverk med högre kapacitet som kan producera när efterfrågan är som högst, säger Johan Dasht.

Satsar på miljön

Som en del av ett femårsprogram med forskning och utveckling för biologisk mångfald, satsar även Vattenfall på ett antal pilotprojekt som syftar till att skydda miljön och samtidigt utvärdera effekterna av biologiska nyttor, berättar Richard Holmgren, miljöchef Vattenfall vattenkraft.

– Vi avser att bygga grunddammar i vikar i reglerade älvssträckor och vattenmagasin för att upprätthålla vattenytan och för att skydda strandzonen från att torka ut som är viktigt för det biologiska livet. Vi arbetar också med att lägga block som förhindrar isens erosion längs strandlinjen. På så sätt kan växtlighet etableras som främjar biologisk mångfald. Vi har också ett projekt att konstruera flytande öar där plattformar på uppemot 20 kvadratmeter eller mer ger livsutrymme åt växter och djur, särskilt fåglar och insekter, säger han.

Förhoppningen är att resultaten från projektet blir användbara i samband med de kommande omprövningarna för att förse vattenkraften med moderna miljövillkor.

Som en av den vattenkraftens största ägare är Vattenfall fast beslutna att fortsätta driva utvecklingen mot en grönare framtid. Johan Dasht är övertygad om att både branschen och regeringen vill se en långsiktig och hållbar lösning för vattenkraften de kommande 20 åren som miljöprövningarna pågår.

– Regeringen pausade miljöprövningsprocessen för att man är mån om vattenkraftens värde och att miljöprövningarna ska ske under kontrollerade förhållanden, där styrningen av prövningen blir mycket viktig för att upprätthålla en rättssäker, enhetlig och förutsägbar prövning. Det viktigaste är inte längden på pausen utan att slutresultatet blir bra så att det går att bibehålla fossilfri vattenkraft utan att påverka dess unika förmåga. Och samtidigt göra en rimlig avvägning mellan miljö och elproduktion i reglerade vattensystem och göra miljöinsatser där de gör störst nytta för den biologiska mångfalden.