ELKRISEN

Biokraften kan mildra elkrisen i söder: ”Stor potential”

Södra Sverige lider av kraftig brist på lokal elförsörjning. Medan kärnkraft pekas ut som en långsiktig lösning kan biokraft erbjuda ganska mycket kraft på kort sikt. ”Det krävs att systemnyttan värdesätts”, säger Johnny Kjellström näringspolitisk chef hos Svenska Bioenergiföreningen, Svebio.

Södra Sverige har hela Europas sämsta självförsörjning när det gäller el och många företag har larmat om att man inte kan ansluta till elnätet på grund av situationen. I tisdags, den 16 april kunde Tidningen Näringslivet också berätta att Svenska kraftnät nu bävar för så kallade ankurvor, där växande mängder väderberoende kraft utmanar systemet när väderförutsättningarna är väldigt goda.

Problemet är uppdelat i två och ännu i huvudsak importerat från andra europeiska länder som Danmark och Tyskland, som har väldigt stor produktion av solenergi uppkopplad mot nätet, utan batterier.

Först, när solenergin ökar, tvingas systemoperatören reglera ned annan produktion i systemet för att få plats med den väderberoende kraften. Efterfrågan i elkonsumtion är ganska jämn även om den varierar lite beroende på veckodag och tid på dygnet.

När solenergin sedan brant faller i produktion i samband med solnedgång kommer en utmanande vändning när systemet ska regleras upp igen för att möta efterfrågan, som typiskt också ökar på kvällskvisten. Då vill det sig till att det finns reglerkraft som kan komma in med uppregleringsbud och hoppa i gång snabbt. Sverige har goda förutsättningar med vattenkraft och än har Svenska kraftnät inte hintat om någon brist på uppregleringsbud på systemnivå, men vattenkraften finns i huvudsak norr och det finns förstås fysiska begränsningar inte minst i elnätsinfrastrukturen som kan begränsa möjligheterna när den väderberoende kraften växer ytterligare.

Två olika lösningar på detta skulle kunna vara kravställning på inkommande produktion och/eller ytterligare reglerkraft såsom kraftvärme, gasturbiner och kondenskraft. Flexibel konsumtion pekas också ut som en lösning liksom storskaliga lagringslösningar, men lagringslösningar tar förstås tid att bygga och allt kommer med en prislapp som i slutänden hamnar på elräkningen alternativt skattemedel. Flexibilitet har också utmaningar i tid, systemsäkerhet och ekonomi.

Dessutom finns flera företag som inte kan ansluta till elnätet i södra Sverige på grund av effektbrist, så ny planerbar produktion även i det korta perspektivet behövs rimligen i södra Sverige ändå.

Det som kommit in i systemet hittills är främst batterier men det handlar om väldigt korta stunder eftersom batterier har en mycket kort uthållighet på systemnivå.

Förbränning viktigt i söder

Medan kärnkraft av industrin och regeringen pekas ut som ett effektivt, stabilt och systemmässigt billigt sätt att återta balansen i elsystemet på längre sikt så kommer det ta ett bra tag innan ny sådan i så fall kan komma på plats. Då kan förbränning hjälpa till på kort sikt, vid sidan av insatser i elnätsinfrastrukturen för att få ned mer vattenkraft.

Biokraft är en sådan lösning. Det används mycket biobränsle i Sverige i dag och det finns potential att öka användningen av restprodukter från skogsbruk och skogsindustri. Biokraften är redan i dag en viktig kraftkälla som bidrar med upp- och nedregleringsbud i det svenska elsystemet. Dessutom ger ökad lokal elproduktion avlastning på det ansträngda stamnätet, menar Johnny Kjellström, Svebio.

– Den totala normalårsproduktionen för dessa biokraftvärmeverk är cirka 17,5 terawattimmar. Den verkliga elproduktionen från kraftvärmeproduktionen med biobränslen var 2023 endast 11,5 terawattimmar, beroende på elpris och skattesystemet samt en rad faktorer som påverkar drifttiden, till exempel att systemnyttorna inte värdesätts tillräckligt i dagens ersättningsmodell, säger han.

Anläggningarna kommer i gång när priserna motiverar det men det finns ytterligare effekt att hämta och om företagen ska ta investeringar i nya turbiner och öka upp kapaciteten krävs någon form av system som främjar systemnytta, menar han.

I dag värdesätter elsystemet inte systemnyttan, utan alla kilowattimmar är lika mycket värda oavsett när de kommer och hur de påverkar systemet. Tidigare, och i viss mån fortfarande, missgynnas till och med de systemstärkande producenterna som exempelvis biokraften. Den nyligen tillsatta statliga Elmarknadsutredningen ska bland annat titta på denna problematik.

– Det finns anläggningar som kan komma på plats relativt fort men det krävs ett system som gör att man vill investera, säger Johnny Kjellström.

Hjälper den svenska skogsindustrin

Dessutom finns potentialen att förbättra förutsättningar och infrastrukturen kring råvarorna, exempelvis grot (grenar och toppar), som är en form av virkesspill vid avverkning.

– Flera analyser visar att det finns ekonomisk potential att öka uttaget av grot med 14 terawattimmar, men det finns flera oklarheter kring marknadspotentialen. Knäckfrågorna är bland annat transportavstånd, logistik, infrastruktur, affärsmässiga avtal, beteendefrågor och osäkerhet om hur framtida regelverk och direktiv kan påverka användning av bioenergi.

– Ett ökat uttag av grot kan dessutom minska risken för att industrisortiment skickas till värmeverken, vilket ökar fjärrvärmens och skogsindustrins konkurrenskraft, säger Johnny Kjellström.

Massabruk kan hjälpa till

Därutöver finns också potential att använda andra befintliga anläggningar. Massabruk har ofta egen produktion och de bränner stora volymer svartlut för att återvinna kokkemikalierna och samtidigt ge energi till kokningen av massaveden, förklarar Johnny Kjellström.

– Man kan då också producera el, på samma sätt som i ett kraftvärmeverk. En stor del av denna el förbrukas inom bruket. Om man har ett integrerat bruk där man både gör pappersmassa och förädlar till papper så går det åt en hel del el i pappersbruket. Men vid rena massabruk får man ofta ett överskott av el, som man kan sälja på nätet.

Även en satsning på fjärrvärme, för att ersätta el för uppvärmning, kan vara ett sätt att från andra änden bygga ut infrastrukturen och avlasta det svaga elnätet. Det kan förstås också göras samtidigt som elnätet byggs ut vilket avlastar den ansträngda kompetenssituationen. Det tar som bekant tyvärr tid att bygga elnät.