RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Ledare: ”Riksbanken bör sluta höja räntan”
Det räcker med höjningar nu, skriver DN:s ledarredaktion inför veckans räntebesked.
Inflationen har fallit rejält under det senaste året, konstaterar DN:s ledarredaktion.
" I januari var KPIF-inflationen, som 2-procentmålet är satt efter, 9,1 procent. Nu är den alltså mindre än hälften. Prognoserna pekar på att den kommer att fortsätta att sjunka – och vara nere kring 3 procent till årsskiftet, 2 procent under nästa år. Det vore farligt att pressa fram en djupare lågkonjunktur än nödvändigt”, skriver de.
Det räcker nu, Riksbanken – höj inte räntan mer
Publicerad 06:10
Priserna stiger inte lika snabbt som för ett år sedan.
Priserna stiger inte lika snabbt som för ett år sedan. Foto: Filip Powidzki Casserblad
DN 20/11 2023. Det är inte en överhettad svensk ekonomi som håller uppe inflationen. Riksbanken bör passa sig för att pressa fram en djupare lågkonjunktur än nödvändigt.
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
DN:s ledarredaktion
Text
Spara
Dela
Utvald läsning i din mejlbox
DN:s chefredaktör Peter Wolodarski väljer ut veckans mest läsvärda artiklar.
Skaffa nyhetsbrev
Förra veckans amerikanska inflationssiffror framkallade glädje. Prisökningstakten sjönk mer än beräknat, till 3,2 procent i oktober. Börserna steg kraftigt. Bedömare och marknader räknar med att den amerikanska styrräntan nått sin topp. Muntrare tider väntar runt hörnet.
Också i eurozonen har inflationssiffrorna dragit upp mungiporna på slutet. Även där föll prisökningstakten mer än beräknat i oktober, till 2,9 procent. ECB förväntas fortsätta att avstå från ytterligare räntehöjningar.
Tisdagens svenska inflationssiffror gav mer blandade reaktioner. KPIF-inflationen – det mått som räknar bort Riksbankens egna räntehöjningar – nådde 4,2 procent i oktober. Det var marginellt högre än månaden före. Å andra sidan skedde de stora prisökningarna i slutet av 2022. Och siffran var lägre än storbankerna trodde, om än snäppet högre än Riksbankens egen prognos på 4,1 procent.
Marknaderna bedömer att risken för en räntehöjning har sjunkit. Men många ekonomer tror ändå att Riksbanken väljer att höja när den lämnar sitt besked den här veckan – den har trots allt flaggat för en höjning till i år, och inflationen var högre än den förutspått.
Men Riksbanken borde låta bli att höja räntan.
Räntehöjningar pressar inflationen genom att dämpa svensk efterfrågan och svensk konjunktur. Men ingenting pekar just nu på att inflationen är ett resultat av en överhettad svensk ekonomi.
En fullskalig kris skulle inte stärka kronan. Det gör inte heller en ytterligare försvagad konjunktur
Grundorsakerna till prisökningarna finns på utbudssidan. Hack i leverantörskedjorna under pandemin och energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina drev upp inflationen. Denna har sedan arbetat sig genom ekonomin.
Till detta kan läggas en kraftfullt expansiv finanspolitik i framför allt USA – men också till viss del i eurozonen. Det har drivit på efterfrågan nationellt och globalt, samt pressat upp lönerna.
I Sverige har finanspolitiken varit jämförelsevis återhållsam, vilket också syns i att vår konjunktur försvagats snabbare. Svensk tillväxt hör till de svagaste i Europa. Numera gör det också avtryck på arbetsmarknaden.
Dessutom har löneutvecklingen här varit relativt försiktig. Någon pris-lönespiral som Riksbanken måste kväva syns inte till.
En höjd ränta kan också stärka kronan och därigenom minska den importerade inflationen. Flera ekonomer pekar på detta som ett skäl till ytterligare en höjning. Men valutakursen påverkas också av annat, som osäkerhet kring svensk ekonomi. Riksbanken konstaterar själv att högt belånade hushåll är pressade och att svajiga fastighetsbolag utgör en stabilitetsrisk. En fullskalig kris skulle inte stärka kronan. Det gör inte heller en ytterligare försvagad konjunktur.
Den svenska inflationen är visserligen högre än i många andra länder och en bit över målet på 2 procent. Men i grund och botten handlar det om en världsinflation, driven av utbudsstörningar och kraftiga amerikanska stimulanser, som slagit igenom med olika tajming i olika länder. Priserna började stiga senare i Sverige, de sjunker också senare.
Inflationen har fallit rejält under det senaste året, konstaterar DN:s ledarredaktion.
" I januari var KPIF-inflationen, som 2-procentmålet är satt efter, 9,1 procent. Nu är den alltså mindre än hälften. Prognoserna pekar på att den kommer att fortsätta att sjunka – och vara nere kring 3 procent till årsskiftet, 2 procent under nästa år. Det vore farligt att pressa fram en djupare lågkonjunktur än nödvändigt”, skriver de.
Riksbanken bör sluta höja räntan.
Ämnen i artikeln
Räntan
Följ
Inflationen
https://www.dn.se/ledare/det-racker-nu-riksbanken-hoj-inte-rantan-mer/
