DEBATTEN OM MINIMILÖNER

Industriarbetsgivarna om EU:s historiska dom: ”Finns frågetecken”

Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna. Bild: Anders Wiklund/TT

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten välkomnar att EU-domstolen har satt ner foten i frågan om minimilöner, men anser att direktivet borde upphävas i sin helhet. ”I dess nuvarande form består det enbart av betungande regler, såsom rapporteringskrav och onödig byråkrati”, säger han till TN.

Under tisdagen kom beskedet från EU-domstolen: Sverige och Danmark får delvis rätt i sin protest mot EU-direktivet om minimilöner.

Industriarbetsgivarnas principiella hållning har hela tiden varit att EU inte har kompetens att fatta beslut om lönebildning, utan att det är en fråga som ska hanteras på nationell nivå.

Organisationens vd Per Hidesten säger till TN att han inte har hunnit läsa domen än, men att han välkomnar att EU nu har satt ner foten kring de delar som har en direkt påverkan på minimilöner och ländernas beslut att råda över minimilöner.

– EU kan inte fatta beslut som har direkt påverkan på de system som finns i respektive EU-land, det har stoppats nu. EU får alltså inte bestämma till exempel hur mycket en minimilön ska regleras upp eller ner i procenttal eller hur kriterierna för hur minimilön ska struktureras. Sådana saker har EU-domstolen nu sagt att EU inte får lagstifta om, och det är positivt.

Men det blev samtidigt inte full seger för Danmark och Sverige, konstaterar han, och pekar på att domen ändå öppnar för vad han beskriver som ”mjuk lagstiftning”.

EU har alltså i allmänhet möjlighet att reglera levnads- och arbetsvillkor som kan beröra områden som exempelvis löner.

– Som vi tolkar det så underkänner domstolen syftet med direktivet, det vill säga ett ramverk för adekvat minimilönereglering i hela EU, så det är positivt. Men det finns även delar i domen som vi har frågetecken kring, säger Per Hidesten, och avslutar:

– Direktivets ursprungliga syfte har gått förlorat, och det bör därför upphävas i sin helhet. I dess nuvarande form består det enbart av betungande regler, såsom rapporteringskrav och onödig byråkrati.